Den här måndagen träffar vi Karolina Ramqvist som förra året kom ut med romanen ”Flickvännen” som bl.a. vunnit Tidningen VI:s litteraturpris och vilken nu är nominerad till Sveriges Radios Romanpris 2010. Karolina är chefredaktör för tidskriften Arena och bloggar här.

Foto © Anna-Lena Ahlström

Vad läser du just nu?
Ingenting. Jag läste senast Kristian Lundbergs Yarden och allt annat som ligger på hög och väntar verkar så trist efter den. Jag försökte lite med Katarina Wennstams Alfahannen, min första ”spänningsroman”, men kan konstatera att jag inte fattar alls vad det är som är spännande med spänningsromaner. Så nu läser jag mest för arbetets räkning: En pjäs som heter Hantverkarna som kommer att gå på Göteborgs Stadsteater i vår.

Finns det några böcker som har förändrat ditt liv? Vilka och varför?
Ja, men de läsupplevelserna hör ärligt talat barndomen till, eller tonåren. Alice Walkers Purpurfärgen revolutionerade min uppfattning om den kvinnliga anatomin när jag läste den i mellanstadiet, Marilyn Frenchs, Kerstin Thorvalls och Erica Jongs böcker förändrade min syn på vuxna kvinnor när jag var tonåring och Per Hagmans Cigarett visualiserade en massa längtan efter meningslöst liv och tillfälligt sex. Jag hoppas fortfarande komma över böcker som har potential att förändra min syn på skrivande, men jag vet inte vad som skulle krävas av en bok för att den skulle kunna förändra mitt liv. Det klassiska är väl att man mest hittar litteratur som bekräftar en snarare än att förändra och så upplever jag att det var även när jag var yngre; man upptäckte litteratur som bekräftade ens existens och såg en. Och så upplever jag att många av mina egna läsare fungerar också. Och sedan finns alltid möjligheten att böckerna kan bära en genom livet. Men förändra det?

Har du någon bok du skäms över i din bokhylla?
Nej, jag har mycket feministlitteratur från 1970-talet som många säkert skullle tycka är pinsam, och en del gubbiga essäböcker om musikkultur som jag kanske borde skämmas för samt ett antal  lightfeministiska livspusselantologier och självhjälpsböcker med Kaj Pollacks Att välja glädje som kronan på verket. Men jag skäms inte för någonting.

Finns det någon bok av en annan författare hade du önskat att du hade skrivit själv? Isåfall, varför?

Nej men det händer väl ibland att man känner så om något tema eller förhållningssätt i en bok. När jag läste Jamaica Kincaids A Small Place för första gången för tio år sedan eller nåt så tyckte jag att det var exakt vad jag ville skriva själv, och att det egentligen var meningslöst att tillägga något eftersom allt blev så fult och fjantigt i jämförelse.

Var och när läser du helst?
Var som helst. Det spelar ingen roll.

Har du någon ny roman på gång?
Ja. Den handlar om uppväxt och nittiotal.

Boken eller filmen? Den frågan har vi diskuterat åtskilliga gånger här och svaret är väl inte helt enkelt alla gånger. Men nu när jag med några dagars mellanrum först läst ”Vildingarna” och sedan sett filmen ”Where the Wild Things Are” så är det iallafall i det här fallet riktigt enkelt. Filmen är helt underbar, medan boken i sin tur saknar allt det där jag hade önskat. Nu är det ju så att boken är en bearbetning av manuset som i sin tur bygger på bilderboken ”Till vildingarnas land” av Maurice Sendak. Bilderboken som anses vara en klassiker har jag faktiskt inte läst, men jag har följt filmens utveckling i över två år och blev så enormt tagen av de stillbilder och de småklipp jag fick se. Dessutom har jag läst en massa intervjuer med Spike Jonze och Dave Eggers och hur de samarbetat med orginalförfattaren Maurice Sendak och velat göra hans verk rättvisa och hur Sendak till och med uppmanat Eggers att vidareutveckla sitt filmmanus till en roman. Mina förhoppningar var kanske därför orättvist högt ställda.

Att läsa en bok som bygger på ett filmmanus som i sin tur bygger på en bok innan man varken läst första boken eller sett filmen ledde till en rätt förvirrande upplevelse. Om ni inte redan har konsumerat någon utav iterationerna av denna berättelse så handlar den iallafall om pojken Max som ställer till med en massa bus hemma och efter att ha bitit sin mamma rymmer iväg i sin (i filmen sjukt söta) vargdräkt, far över havet i en segelbåt och hamnar i Vildingarnas land där han utnämner sig till kung för att slippa bli uppäten av de stora vildingarna. Bokens Max är tyvärr ytterst osympatisk och allt han ställer till med både hemma hos sin familj och hos vildingarna känns bara obehagligt och själviskt. I filmen skildras han faktisk avsevärt mycket trevligare, well, jag förstår åtminstone  mer varför filmens Max beter sig som han gör. Jag fick en rätt obehaglig känsla när jag hade läst ut den och kan inte riktigt skaka av mig den och var ytterst nära att inte ens se filmen därför. Det hade varit ett misstag för filmen var som sagt helt underbar. (Men mycket av det kanske är att den är så enormt visuellt tilltalande.) Så svaret på frågan boken eller filmen? Läs möjligtvis bilderboken (eftersom jag inte läst den kan jag varken säga bu eller bä) och se absolut filmen men du kan helt klart skippa läsningen av denna bok utan att missa det minsta.

På semestern så var en av de böcker jag verkligen blev förtjust i, den av Johanna K rätt så hypade,  ”Hungerspelen”, ett sista-minuten-bidrag till min packning efter ett besök på Pocketshop Arlanda. Johannas rekommendation har legat där i bakhuvudet länge, men det var inte förrän jag såg den där i pockethyllan som jag slog till.

Jag blev så förtjust att jag dessutom fick min sambo att läsa den så att jag kunde få diskutera den med någon. Även han gillade den fastän vi nog var överens om att upplösningen av själva ”spelet” inte var helt i vår smak. Jag ser fram emot att inom en rätt så snar framtid även läsa fortsättningen ”Fatta eld” och när väl den tredje delen kommer även läsa den. Båda tummarna upp helt enkelt för ”Hungerspelen”.

Jag har väl inte precis varit någon motståndare till ljudböcker, men har inte tyckt att det har varit någonting för mig. Men som så många andra har jag startat ett nytt liv efter nyår där träning ska bli något jag sysslar med rätt många gånger i veckan… Och när jag står på ett löpband eller sitter på en motionscykel har jag svårt att tänka mig att inte göra något annat samtidigt och tidigare har jag försökt att läsa. Det går, men hållningen blir lite knasig och försök läsa en bok samtidigt som du gör armhävningar och situps… det ser verkligen knasigt ut. Så jag insåg att ljudböcker kanske hade sin plats ändå och har nu skaffat mig ett månadsabonnemang hos Storytel i min iPhone och ett armband för att hålla själva iPhonen. Utbudet verkar än så länge helt ok och jag har börjat lyssna till Lars Keplers ”Hypnotisören” och Terry Pratchetts ”Interesting Times”. Lite roligt med kategoriseringen där Agatha Christie och Terry Pratchett är helt egna kategorier. Så nu kan jag både konsumera litteratur (även om jag inte riktigt känner det som att jag läser) samtidigt som jag bränner kalorier.

Jag har ju varit på semester i två hela veckor och lyckades faktiskt hålla mig ifrån internet under hela tiden. Enormt befriande. Ägnade inte all tid åt läsning så det blev ”bara” åtta utlästa böcker och en påbörjad. Det hade nog inte varit någon katastrof ifall jag inte hade tagit med mig så många böcker, men det var skönt att kunna välja vilken bok man blev sugen på, för läslistan blev inte precis den som jag hade kunnat tippa på innan. På hotellet fanns det ett bibliotek med rätt många svenska böcker, men jag hade läst nästan alla. Men Saladan (Koh Lanta) så fanns det faktiskt ett bokcafé, Catfish, med ett rätt stort utbud av böcker på alla möjliga språk. Det kommer separata inlägg om böckerna jag läste. 

En av mina allra största läsupplevelser genom tiderna är ”Nightwood” av Djuna Barnes, ”Nattens skogar” på svenska. Såg att Lind & Co nu har gett ut den på nytt i sin klassikerserie 1900. Blev lite sugen på att kanske ta och läsa den även på svenska.

Jag är på semester och har därför förpublicerat några inlägg. Passade på att rota bland mina utkast och där hittade jag det här inlägget som jag inte tryckte på publiceringsknappen för i somras.

Den här boken har jag pratat om tidigare utan att ha läst den. Nu har jag läst den, vid en poolkant i Barcelona med ett kallt glas vitt brevid. Det där att prata om böcker innan man har läst dem gör lätt att man får lite andra bilder av vad de handlar om så när man väl läser dem själv blir det lätt lite fel. Den var nämligen inte alls vad jag trodde att den skulle vara. Idén är liksom lite bättre än utförandet vilket tyvärr är lite halvtråkigt.  Men jag älskade kapitelnamngivningen av första delen ”Ways of Not Reading”:

1. Books You Don’t Know
2. Books You Have Skimmed
3. Books You Have Heard Of
4. Books You Have Forgotten

Det är nästan så att jag skulle önska att någon annan skulle fylla dessa kapitel med annat och lite roligare innehåll…

Själv så pratar jag ofta om böcker jag inte har läst eftersom många jag träffar efterfrågar boktips och då jag själv läser rätt så smalt så snor jag helt enkelt tips från mina bokhorekollegor och litar på deras omdöme. Inte för att jag låtsas som att jag läst böckerna, men det är ju rätt praktiskt att kunna prata lite om dem ändå. Pratar ni ofta om böcker ni ”inte läst”? (Och då menar jag ”inte läst” enligt kriterierna på listan ovan.)

Jag älskar listor. Så även om de flesta av er säkerligen är ytterst listlessa vid det här laget efter alla 00-talslistor av alla de sorter så kan jag inte annat än att lista årets bästa läsningar även för 2009. Ingen inbördes ordning bland dem, men ”Miracles of Life” är den enda av dem som hamnade på min 00-talslista. Jag kickstartade 2009 med att läsa 20 böcker under januari. Det tempot höll jag inte resten av året och inte kom jag för mig att lista allt jag läste heller, men när jag tittar igenom inlägg, det jag listat och bokhyllan kom jag fram till att följande romaner får äran att hamna på min lista:

• ”Miracles of Life” – JG Ballard
• ”Hej Nostradamus” – Douglas Coupland
• ”Grundläggande genetik” – Mikael Fant
• ”The Magicians” – Lev Grossman
• ”The City & The City” - China Miéville
• ”Flickvännen” – Karolina Ramqvist
• ”American Wife” – Curtis Sittenfeld
• ”Maus” – Art Spiegelman
• ”Alla vilda” -Birgitta Stenberg
• ”Osynliga händer”- Stig Sæterbakken

Vilka hamnar på din topplista för läsningar under 2009?

En av de böcker jag läste förra året och verkligen gillade men aldrig kom mig för med att skriva en recension om var ”The Magicians” av Lev Grossman. Jag har rätt länge följt hans blogg ”Nerd World”, som numera heter Techland där han skriver roligt om all slags nördkultur. Dessutom så skriver han både litteraturkritik och om teknik för Time.  Så när jag såg att han var på väg ut med en bok beställde jag den på stört. Är riktigt sugen på hans förra bok ”Codex” också.

Men nu till ”The Magicians” som handlar om Quentin Coldwater, en duktig, lite nördig, kille som går sista året på gymnasiet. När han ska på en intagningsintervju för Princeton så ligger intervjuaren där död. I tumultet när ambulanspersonalen kommer så får han ett kuvert med sitt namn på av en kvinna. Kuvertet visar sig bl.a. innehålla en anteckningsbok med ett manus: ”The Magicians – Book 6 of Fillory and Further”, bokserien som Quentin älskar, men som han vet bara består av fem böcker.

Hans planer förändras något och istället för Princeton så antas Quentin till en skola för magiker…

Många gånger när jag läst t.ex. Harry Potterböckerna så har jag önskat att de inte hade varit skrivna med barn/ungdomar som målgrupp och här får jag mitt lystmäte. Det blir som Jan på English Bookshop kommenterade: ”Som om Donna Tartt hade skrivit om Narnia och Harry Potter”.

Den hamnar helt klart  på min topp-10-2009 och jag ger den mina allra varmaste rekommendationer. Det här är verkligen också riktig aka-porr om än i magisk miljö så jag tycker till och med att Johanna L minsann borde ge den en chans.

Ikväll lyfter planet mot Thailand för en två veckor lång semester utan uppkoppling och med enbart avkoppling. Med mig följer enorma mängder böcker eftersom läsning nästan är det enda jag och sambon tänker sysselsätta oss med. Har varit i Thailand en gång tidigare och då läste jag och min reskompis Linda en hög Harry Potterböcker och så minns jag att jag läste Zadie Smiths ”White Teeth”. Den gången behövde vi planera packningen lite mer eftersom vi luffade runt med ryggsäck på ryggen, men nu ska vi bara stanna på ett och samma ställe hela tiden så det är mycket möjligt att större delen av alla olästa böcker jag samlat på mig under 2009 kommer att få följa med. Jag älskar lässemestrar och är väldigt glad att min sambo är lika förtjust i att läsa som jag är. Här är iallafall en del av de böcker som kommer få följa med.