Kommentarer till Katolicism där man minst anar, eller?

Av: Adryan Linden

Adryan Linden — Wed, 13 Jan 2010 19:05:51 +0000

Det är väl ganska enkelt då Gud skapade människan i sin avbild, därför lär nog detta högre väsen veta ett och annat om vår sexualitet. Vidare vet ingen av oss egentligen hur kvinnorna du nämner levde, det kan ha varit platonskt eller i ett systerskap. Och jag tror inte Gud bryr sig om kärlek som något dåligt så länge buden och enligt katolicismen kyrkan följs.

Av: L

Sat, 14 Nov 2009 09:15:04 +0000

Jag är nog med Richard Dawkins här.

Av: Lyran

Lyran — Fri, 13 Nov 2009 23:55:11 +0000

Inom den protestantiska kyrkan är kvinnan helt bortraderad. Vill man som kristen kvinna vända sig till en annan kvinna i bön får man bli katolik och tillbedja den heliga modern. Även en del av mystiken och ritualerna tror jag kan vara lockande för en del kvinnor. Jag är kristen, men inte katolik.

Av: lena kjersen edman

lena kjersen edman — Fri, 13 Nov 2009 15:48:27 +0000

Nobelpriset

Av: lena kjersen edman

lena kjersen edman — Fri, 13 Nov 2009 15:47:45 +0000

(minst) två av våra nuvarande akademiledamöter är katoliker.
Gunnel Vallqvist och Birgitta Trotzig.
Gunnel Vallqvist är ju vår stora Proust-översättare och 80-åriga Birgitta Trotzig (som ibland kallar sig vänsterkatolik) är en förebild för flera generationer författare och tänkare.

Bland nordiska katolska författare är väl annars Nobelpristagaren Sigrid Undset (ingen missar väl att ”Jenny” har kommit ut i efterlängtad ny uppplaga) den mest kända.
Det blev skandal – både bland protestanter och katoliker – då den frånskilda Sigrid Undset konverterade. År 1924, fyra år innan hon fick det stora priset, blev hon upptagen som leksyster hos dominikanerna.
Ena hälften av Nobwlpriaet skänkte Sigrid Undset till en fond som stödde föräldrar till förståndshandikappade barn. Andra hälften gick till obemedlade katoliker.

Av: Johanna Ö

Johanna Ö — Fri, 13 Nov 2009 14:49:07 +0000

Oh, nu blir jag jättenyfiken på detta! Kanske ska kolla upp alltsammans lite mer noggrant, än bara några utkastade, lösryckta funderingar på bokhora. Tack snälla alla för en intressant disko!

Av: Liselotte

Liselotte — Fri, 13 Nov 2009 11:09:49 +0000

snowflake: Det är väl tveksamt, jag vill minnas att de var rätt ”beige” men det fanns inte så mycket gay lit då. Smaken är dock olika, you never know. :-)

Av: Amanda (Alla har en bok)

Amanda (Alla har en bok) — Fri, 13 Nov 2009 10:46:12 +0000

Det var en våg av katolska konverteringar bland 1900-talets intellektuella och literära giganter. Det var helt enkelt lite coolt, med risk för att låta simpel här. Jag har fått för mig att många skrivande människor via katolicismen ville få in mer mystik, romantik och en känsla av det oerhörda i sina liv som en respons på vetenskap och psykoanalys till exempel.
Compton Mackenzie, Graham Greene och Evelyn Waugh ledde tydligen ”trenden”.

Av: snowflake

snowflake — Fri, 13 Nov 2009 09:40:28 +0000

En liten trend? Spännande ämne, nu vill jag läsa. Bang och Stenberg är ju bra, men tror du att Alexandersson håller än idag?

Av: Liselotte

Liselotte — Fri, 13 Nov 2009 09:31:11 +0000

Inte bara Bang och Birgitta Stenberg; kom ihåg Eva Alexandersson som skrev några av de mycket få lesbiska böckerna som fanns att få tag i på 70-talet. Hon var också katolik och det, vill jag minnas, fanns med i hennes böcker.

Av: Anna GC

Anna GC — Fri, 13 Nov 2009 09:27:20 +0000

Om jag ska vara ärlig tycker jag att det är litet konstigt att folk står i kyrkan och ger varandra äktenskapslöften inför en gud de inte tror på… Okej, jag förstår att det är för traditionen och att det är vackert och så vidare, men egentligen: om man till vardags anser att religion är löjligt och att kristna är töntar tycker jag att man kanske borde fundera litet först innan man bokar prästen.

Av: Paperback Lover

Paperback Lover — Thu, 12 Nov 2009 19:41:45 +0000

Jo, fast nu skulle ju betoningen ligga på ”väljer/byter” och inte på ”vuxen”. Alltså jag förundras över att man medvetet väljer eller byter religion överhuvudtaget.

Av: Malin

Malin — Thu, 12 Nov 2009 15:44:17 +0000

Jag tycker också att det är en intressant fråga, och det jag inte kan förstå är hur man som till exempel homosexuell, kan tillhöra en religion där det inte är tillåtet att vara det, även om alla väljer att tolka religion utifrån sitt eget perspektiv.
Själv är jag uppvuxen i en pingstförsamling, en ganska ortodox sådan men är idag inte någon aktiv religionsutövare på något vis.

Av: bisneta

bisneta — Thu, 12 Nov 2009 15:35:37 +0000

Det är väl just i vuxen ålder som det kan bli aktuellt. Jag har svårt att tro att ett barn eller yngre tonåring kan göra de värderingar som det i alla fall innebär att gå från den lutherska till den romerska. Byta religion vill jag inte kalla det, catholico betyder allomfattande, precis som i den trosbekännelse som används i svenska kyrkan, ”en helig allmännerlig kyrka”.
F ö är det få katoliker som kallar sin trosriktning katolsk utan oftast hör man order romersk, åtminstone i sydeuropa.

Av: Johanna Ö

Johanna Ö — Thu, 12 Nov 2009 15:32:32 +0000

Viktig poäng!

Men visst är det intressant, jag är öht rätt intresserad av religionsfrågor trots att jag inte är troende själv, men har delvis vuxit upp i skuggan av en rätt så… oförlåtande protestantisk trosform. Jag är alltid nyfiken på hur folk tänker och resonerar kring Gud.