Kommentarer till Något om person versus verk och häftiga piedestalfall

Av: Författaren och verket 2 « Ett rum med utsikt

Författaren och verket 2 « Ett rum med utsikt — Wed, 06 Jan 2010 15:33:07 +0000

[...] som upprörde mig, så jag letade och jag fann. Inlägget finns på bokhora.se och om du klickar här så kommer du direkt till Helenas åsikt om Auster och Polanski. Frid åter i mitt sinne. [...]

Av: Johanna Ö

Johanna Ö — Wed, 06 Jan 2010 12:44:11 +0000

Boken går att köpa och läsa sedan ett par dagar tillbaka, recensionsdatum är som vanligt något annat.

Av: lena kjersen edman

lena kjersen edman — Wed, 06 Jan 2010 08:33:10 +0000

15 januari är första recensionsdatum för ”Alfahannen” (men det är möjligt att någon ändå recenserar den dessförinnan)

Av: Enid-forever

Enid-forever — Tue, 05 Jan 2010 16:26:44 +0000

Bästa L!
Enid Blyton sägs ha varit mindre sympatisk, men jag finner det föga troligt. Har läst tre biografier om henne och det som starkast framträder är hennes kaotiska uppväxt men också den oerhörda arbetskapacitet Blyton hade. Och ja, hon hade två barn samtidigt som hon arbetade. I dåtidens England var detta ett stort misstag och något som ansågs förödande för barnen. Och ja, hon skilde sig från sin första make. Men det var på förekommen anledning. Hon var inte kär i honom. Med sin andre make levde hon hela livet ut och enligt hennes barn var hon en mkt kärleksfull mor som dock var väldigt annorlunda mot dåtidens hemmafruar. Hon skrev dagligen fram till kl 17 varefter hon ägnade sig åt familjen.
Gällande George håller jag med dig. George är vansinnigt intressant som karaktär och sägs baseras på Enid själv. Och ja, George var många gånger jäkligt egensinning och stökig i Fem-böckerna, inte alls medgörlig som dåtidens små flickor enligt normen.
Jag ser mycket fram emot teveserien om Enid som just nu spelas in. Enid fö ska spelas av Helena Bonham Carter.

Av: Helena

Helena — Tue, 05 Jan 2010 09:17:01 +0000

Ja, jag läste om Katarina Wennstam och hennes nya bok i DN och tänkte just på vår diskussion. Hon tog även upp Polanskiaffären själv. Ska bli intressant att läsa boken, som jag tror släpptes igår.

Av: Eva BS

Eva BS — Mon, 04 Jan 2010 20:08:35 +0000

Jag vet inte vad vi inte får veta. Men när Frédérik Mitterand, fransk kulturminister, försvarade Polanski, använde han samma gamla försvar: Polanski visste inte hur ung flickan var, hon ville ha sex med en tre gånger äldre man, Polanski hade ingen aning om att flickan var drogad…Alltså var allt helt ok.
Och det var ju därför Polanski fick gå från häktet mot borgen. Jag tror att Katarina Wennstams nya bok handlar om precis det här. Om hur de ”stora” regissörerna kan utnyttja sin possition på bekostnad av skådespelarna av motsatt kön.

Av: Helena

Helena — Mon, 04 Jan 2010 18:15:42 +0000

Ja, men vad skulle de ev förmildrande omständigheterna vara då? Polanski har ju som sagt erkänt att han haft sex med flickan. Att alla dessa intellektuiella skulle skriva på listan av samma skäl som Whoopi Goldberg (”it wasn’t rape-rape”) vill jag inte tro.

Av: A

Mon, 04 Jan 2010 16:54:20 +0000

Jag tror inte så många skulle ta ställning om det inte fanns mer i polanski-fallet som vi inte får veta. Vi får bara medias bild, och de säljer ju mer ex om han målas ut som pedofil/våldtäktsman. Tror knappast att alla de här kända människorna öppet skulle gå ut och stödja en pedofil/våldtäktsman om det inte fanns mer till historien. Så tänker jag iaf. Det finns mer i polanski-affären som vi inte vet. Vänner till honom vet nog mer. Eller så är de grundlurade.
Jag väljer iaf att tro på alternativ nr 1.

Av: klara

klara — Sun, 03 Jan 2010 15:05:36 +0000

hej, jag är nyfiken på vilka boktrender du kan se 2010. Det har till exempel varit mycket självhjälpsböcker, böcker om sin författarens barndom (far) osv. Finns det någon trend du kan skönja?

Tack för fin blogg!

Av: Sara

Sara — Sun, 03 Jan 2010 14:51:17 +0000

Jag tror faktiskt inte att det har varit ”allmänt känt”, åtminstone inte bland de som inte var med på tiden då det inträffade. Jag delar Helenas uppfattning om att europeisk press har mörkat och – när de väl har skrivit om det – försökt tona ner händelsen. Själv fick jag veta det relativt nyligen och jag är ändå väldigt filmintresserad. Innan dess hade jag bara något slags vag uppfattning om att Polanski hade blivit utsparkad från USA.

Av: Anna GC

Anna GC — Sun, 03 Jan 2010 14:02:07 +0000

Att skilja konsten från upphovsmannen är en sak, att skilja konstnären från lagen är en helt annan. Det finns många konstnärer och författare som är eller har varit fullkomligt vidriga som personer. Jag skulle inte bojkotta deras verk av den anledningen, men jag skulle aldrig hävda att de borde slippa straff på grund av sin konstnärliga begåvning.

Av: Mrs. B

Mrs. B — Sun, 03 Jan 2010 13:33:45 +0000

Jag trodde det var allmänt känt varför Polanski aldrig kunde resa till USA för Oscarsgalor etc. I USA har hans rykte aldrig återhämtat sig och där har man sedan 1970-talet talat om honom som en våldäktsman och rymling. I Europa var det nog lite annorlunda, vilket jag tror hade både kulturella och politiska orsaker. Enl. en artikel i The New Yorker var det troligtvis Polanskis nyliga försök att få brottet preskriberat som indirekt bidrog till arresteringen.
Själv har jag sedan jag först läste om våldtäkten för många år sedan ansett Polanski vara en riktigt snuskgubbe, vilket jag också tänkte när han gifte sig med då mycket unga Emanuelle Siegner. Det har delvis påverkar hur jag sett hans filmer. Känner nu något liknande inför Auster och Hustvedt, se mitt inlägg: http://tinyurl.com/yhnpmbn

Av: L

Sun, 03 Jan 2010 11:29:16 +0000

Ja, jag minns att jag var sur över att alla hyllade ”Pianisten” utan att en enda gång nämna dess regissörs rykte. Jag har dessutom aldrig varit speciellt förtjust i Polanskis filmer, hade en Ira Levin-period och tyckte nog att ”Rosemarys Baby” var sådär (men tror att jag kanske inte såg hela filmen, så det kan ju vara därför) och detta ogillande befästes när jag såg bedrövligt dåliga ”The Ninth Gate”, som trots Johnny Depp var ett slöseri med två timmar jag aldrig får igen.
Jag förstår att du tycker som du gör, Helena. Jag kan tycka att konsten är skiljd från dess upphovsmakare, samtidigt som jag inte kan det. Är inte en del av dina erfarenheter, din själ, till viss mån närvarande i din konst? Eller kan man separera sig själv från det man skapar?
Samtidigt är jag fortfarande väldigt förtjust i Enid Blyton, som verkligen inte verkar ha varit en trevlig person. Men hon gav mi,g och världen, en av de coolaste kvinnliga förebilder jag hade som barn; George Kirrin.

Av: Helena

Helena — Sun, 03 Jan 2010 11:29:10 +0000

Sedan är det nog lite ”out of sight, out of mind” över det hela också. Det har talats väldigt lite om Polanski och den trettonåriga flickan i media genom åren (åtminstone har jag uppfattat det så). Det har varit elefanten i rummet som alla försökt ignorera. Jäkligt märkligt, det håller jag med JoÖ om, men med protestlistan och underskrifterna blir stödet så påtagligt, så konkret, att det är svårt att inte reagera och ifrågasätta.

Av: Johanna Ö

Johanna Ö — Sun, 03 Jan 2010 11:28:04 +0000

Men alla vi vanliga människor som rasar? Jag pratar inte om fallet eller rättegången, utan om alla moralpoliserna som kommer fram nu. Var var alla de någonstans så sent som bara för några månader sedan? Det fattar inte jag. Våldtäkt har ansetts som ett ganska grovt brott ganska länge i ganska många länder. Men ingen har offentligt tagit avstånd från Polanski på grund av detta förrän nu.