Jag googlar ”framtiden” istället för att packa inför trippeldagar i Växjön och jag åker verkligen inte dit för att läsa, men en resa innebär ju viss lästid och det är svårt att bestämma sig för vad jag är sugen på att läsa (”Eating animals” går lite trögt – gillar verkligen inte formatet: stort och sladdrigt). Tänk vad bra det hade varit med en läsplatta istället, tänker jag. Då kunde jag ha packat kanske tio olika böcker och någon tidning och läst det jag var sugen på just då. Överhuvudtaget har jag tänkt väldigt mycket på framtida läsning de senaste veckorna. Det mest skrämmande scenariot som jag och en av mina samtalspartners kom fram till var att läsning hela skulle försvinna, bli onödigt, och att man i framtiden skulle åka på tanke-spa eller hjärn-gym, för att aktivera hjärnorna (det finns en artikel om ungefär det i senaste Filter, som jag har diskuterat massor också).  Men det var ett väldigt drastiskt scenario. Vi drog allting till sin spets och blev helt tysta sedan, när vi målade upp den läslösa framtiden. Inga Billy-hyllor mer.

Framförallt har jag diskuterat hur praktiskt det vore med digitala böcker. Jag vet inte hur många gånger som jag skickat låtar till kompisar via MSN eller mail, bara ”du måste lyssna på den här”. Skulle gärna skicka över bokfavoriter ”du måste läsa den här!”, inbillar mig att det skulle bli av lite oftare om man slapp låna boken på bibblan, av en kompis eller köpa boken först. Tänker också att det skulle vara enklare att sälja annat än bara topplisteböcker i kassan på ICA, om böckerna inte tog så mycket utrymme, ungefär som de där dvdfilms-uthyrar-maskinerna som finns här och där. Kort sagt: längtar till boktillgängligheten och hoppas att det blir något bra av det. En fördel som pappersboken har dock: den kan inte få strömavbrott, slut på batterier eller en spricka i skärmen som gör att den blir oläslig, å andra sidan kan man ju tappa den i sjön, men ärligt talat har jag fått akutslut på batterier i mina apparater oftare än jag tappat böcker i sjön.

Nåväl. Sådant har jag diskuterat och tänkt mycket på i framtiden. Jag har också funderat mycket på hur man ska få folk att vilja betala för böcker, om de vänjer sig vid att böcker ”ska vara” gratis, ungefär som så många har vant sig vid att musik och film är gratis. Mitt ledord är praktiskt, det vill säga att det som är mest praktiskt är det som kommer att överleva längst. Överhuvudtaget är jag själv väldigt praktiskt. Jag gillar och köper praktiska saker.

Framtiden, alltså. Man kan ju läsa på ögonlocken också. Det har jag funderat på tidigare och jag ser fram emot att läsa både det och det här inlägget om tio år (när jag sitter där med en tummad pocketbok och rodnar åt mina visioner).

Jag var ju på konferensen ”Den digitala tryckvågen” förra veckan där undersökningen vi genomfört senaste tiden presenterades. (Här kan du ladda ned sammanställningen.) Bara 20% av 1011 respondenter hade läst en e-bok under senaste året och av dessa 20 % hade bara 26% läst e-böcker på en läsplatta.

Konferensen var mycket intressant, men man måste verkligen inse att den digitala boken fortfarande är i sin linda. Det säljs knappt 1400 svenska e-böcker i månaden! Avsevärt många fler lånas visserligen ut, men inte ens jag som älskar varje ny teknisk pryl och som inte ens är främmande för tanken på att jacka in min hjärna rakt in i matrisen är särskilt exalterad än.  Möjligtvis ifall e-boken och den vanliga inbundna boken såldes tillsammans i ett paket eftersom jag då kunde läsa min vanliga fysiska bok som jag önskar och sedan ha med mig e-boken och slå upp sidan jag är på när jag är på resande fot. Jag har funderat lite på vad mitt motstånd egentligen består utav och det kanske bara är som med LP-skivor v.s. CD-skivor: man kommer helt klart sakna omslaget men enkelheten och den minskade storleken kommer vinna. Och nu kan man visserligen dela sina Spotify-listor på Facebook men nog var det roligare att rota i någons skivback? Jag älskar ju att kolla in andras bokhyllor och vill inte alls bara se deras offentliga profil i framtida versioner av Google Editions eller nått. Men först och främst vill jag kunna bläddra och inte bara trycka på någon knapp… Visst, större delen av den textmängd jag konsumerar per dag sker visserligen via skärm (dator och iPhone) men jag pallar inte läsa skönlitteratur så.

Är du sugen på att läsa digitalt? Kommer jag kanske ändra mig när jag får talla på en schysstare läsplatta om något år?

Jag har till en större Ameliaartikel testat olika sorters läsplattor (och situationer där man använder läsplatta – kanske), ni får hålla utkik efter det numret som borde komma i april om allt går bra. Men det fanns ju också en fight i fighten s a s, när jag testade plattor (körde på 7 stycken, inklusive Stanza som ju inte är en platta utan en iphoneapplikation egentligen). Nämligen den mellan Bokus och Adlibris.

Båda nätbokhandelsjättarna släppte plattor samma dag, med ungefär samma tänk. Snabbt var jag där och norpade åt mig två plattor för test, spännande ju! Jag hade dessutom med mig dem på resa till Sandviken, så de testades även i rörliga situationer, inte bara hemma liggandes i sängen eller soffan. Nedan ser ni dem, Adlibris läsplatta i svart, och Bokus läsplatta i vitt.

Storlek: Adlibris Letto är större i storleken och känns litet klumpig om man jämför med Bokus betydligt smidigare platta. Jag är VÄLDIGT förtjust i storleken på deras Opus. Den är lätt att läsa med enhandsfattning (är förvånansvärt viktigt upptäcker jag) och den går att smyga ner i en jackficka nästan. Här vinner Opus!

Användarvänlighet: Båda plattorna känns hyfsat intuitiva, jag lär mig fort hur de skall användas, men tycker nog om jag måste välja, att det blir lite fler trial and errors med Opusen. Det är dock marginellt, och kan vara ett utslag av att jag växlat mellan flera plattor och olika menysystem när det äntligen blir Opusens tur. Båda skryter med enkel nedladdning (vilket stämmer), så där blir det dött lopp.

Pris: Letton är betydligt billigare att köpa, då får man med 4 färdigladdade böcker samt välja till en ytterligare. Men introduktionspriset på runt 1500 spänn kommer förmodligen att höjas betonade Pär Svärdson när jag pratade med honom om Letton. Opusen kommer med hela 8 färdigladdade böcker för sina modiga 2895, men det skiljer ändå en hel del i pris. Här vinner Letto!

Letton stöder också mp3-format, vilket inte Opusen gör, mig som är ointresserad av musik gör det inget, men jag ser det även som ett minus om man vill göra ljudbok via läsplattan och samla sitt bibliotek på ett och samma ställe.

Vad gäller utseendet, så tycker jag att Opusen vinner med hästlängder. Den känns snygg, skön, lätt och så vidare. Mer modern känsla över den, helt klart. Letton känns träigare (fast egentligen plastigare ju) och har lite tråkigare look.

Jag blev lite charmad av Opus, den är söt, lätt, inte bara viktmässigt utan även tekniskt, och även om den bygger på den irriterande e-inkslösningen vilket alla läsplattor gör idag, så störs jag av någon anledning mindre på detta i den här modellen. För mig personligen vinner Opus eftersom jag ser främst till mjuka värden. För andra kanske prisaspekten spelar in och då är ju Letto väldigt mycket mera prisvärd.

Jag tar inte upp aspekter som lagringsutrymme, batteritid och filformat i övrigt, eftersom de är så lika. Du kan köra mellan 7-8000 sidvändningar via nästan alla läsplattor på marknaden idag, liksom att de stöder de vanligaste e-boksformaten. För alla modeller går det även att köpa till extra lagringsutrymme för flera tusen böcker, så hur startminnet ser ut, är egentligen rätt oväsentligt (lite samma tänk som med digitalkameror, få använder ju det utrymme som finns med på kameran, alla köper till extrakort direkt ändå).

Jag har sett läsplattor. Folk har hållit upp dem och viftat och sagt ”så här ser de ut” och då har väl jag tänkt något i stil med ”oj, den ser tunn ut” eller ”vad fräsigt, det där kanske är framtiden?”. Längre än så har jag inte kommit hittills, och ärligt talat inte känt mig så supermotiverad att undersöka närmare (som att kanske se en som faktiskt är igång). För att inte tala om hela debatten med framtidens format, royalties och rättigheter och allt det där. Om man tycker det är nog jobbigt att tänka på sin deklaration, hur oöverstigligt känns då inte tex Google Books och alla turer kring det? (Min strategi hittills? Svar: Lalalala. Den dagen, den sorgen.)

Men nu har jag fått liiite större motivation för allt detta eftersom bokus släpper en läsplatta idag och de första 100 kunderna får ett paket med 6 titlar, varav en är min ”Tänk om det där är jag”. Det skulle ju vara fräsigt att läsa om Agnes på en läsplatta. Det skulle det. Jag är lite reserverat positiv, för jag älskar ju verkligen pappersböcker, men… nu finns den här möjligheten också. Det är nog så jag får se det. En del av framtiden, vare sig man/jag orkat/velat hänga med eller inte.

Som en del av er kanske vet, är jag inte bara bokhora, jag är en liten gumma också, och har grundat en tekniksajt för tjejer tillsammans med min kollega Karin. Nu har det slumpat sig så, att jag gått och blivit teknikexpert i SVT varannan tisdag. 09.50 brukar jag vara med och prata prylar på nätet och i verkligheten. Denna gång pratade jag förstås om läsplattor.

Jag vill passa på att tacka Billingska bokhandeln i Höör för att jag fick låna läsplattor av dem till inslaget – och till recension både här och där så småningom. Hos dem kan den som är sugen beställa bl a Sonys Pocketreader, den rosa som finns med i inslaget och som fick en del ah och oh inifrån kontrollrummet.

Just nu presenteras Apples läsplatta – fast den är ju så mycket mer än bara en platta!

Klicka här för en video och läs mina livekommentarer på Lillagumman. Det kommer en sammanfattning här också så småningom.

Bild: Engadget

Uppdaterad: iPad kommer definitivt vara väldigt intressant ur läsplattesynpunkt tycker jag. De har skapat konceptet iBooks, ett iTunes för böcker. Du köper böckerna och med ett klick har du dem där att läsa sedan. Formatet är ePub. Förmodligen kopieringsskyddat påminner Daniel, men jag tycker ändå det låter finemangs och blev väldigt sugen och impad av iBooksdelen. Av bilderna att döma, känns det läsvänligt och snyggt.

Vad gäller tidningar har t ex NY TImes skapat en egen app för ”Paddan” som den snabbt började kallas på Twitter. Där går det bl a att titta på embeddade videoklipp mitt i en artikel osv. Känns interaktivt och roligt!

Vi lyssnade på en macpodcast där de tvärsäkert slog fast ”Kindlen är död”. Och visst kan det finnas fog för ett sådant påstående.

Lite tekniska specifikationer: 9,7 tum stor skärm, 680g tung (lätt) 16, 32, 64 GB flashminne. Finns modeller med 3G (olåsta!)

Pirset från $499 och uppåt. Den dyraste kommer kosta $829. För min del är det inget snack, Paddan kommer bli min läsplatta så fort den går att köpa (inom 90 dagar tydligen) här i Sverige!

De (Apple) har redan uppdaterat sin sajt. Läs här och som sagt, mitt inlägg hos LG för övrig information kring iPad. Den är ju så mycket mer än bara en läsplatta.

Piratförlaget prövar e-boksmomsen som idag är 25% medan vanliga böcker har 6% moms. Skall bli intressant att följa tycker jag! Läs mer om vad som pågår i Sverige och Europa hos Svensk Bokhandel.

Apropå: ”Men det retar mig ändå att boken görs till en accessoar och läsandet till en livsstil” (Åsa Linderborg i DNs artikel om bl.a. vårt Album) så har nu Unni Drougges usb-smycke, med samtliga hennes böcker i digital form, fått ett isbn-nummer och finns således även arkiverat på KB.

Frågan är nu: ska jag hänga smycket i bokhyllan eller lägga det i smyckeslådan?

En skriftlig Nuut-recension i tillägg till de två filmade recensioner som jag redan har gjort – i radio samt i senaste DJTV.

Att läsa via e-bok ska ju vara framtiden. Tyvärr är den inte riktigt här ännu.

Visst är Nuut hyfsat smäcker jämfört med annat man sett i e-boksväg, men den känns ändå lite plastig och klumpig får jag lov att tycka. Dock väger den verkligen ingenting – en klar fördel och jag ser ett stort användningsområde, ja faktum är att i Asien (Japan och Sydkorea) där e-boksläsandet redan är stort, så säljs det mer läromedel än skönlitteratur när det kommer till e-böcker, åtminstone enligt PWC. Att slippa bära en massa kurslitteratur måste ju vara ovärderligt! Istället bara en liten platta på några gram. Jag vet dock väldigt lite om hur svenska läromedelsförlag resonerar kring e-boken.

Daniel tyckte att den var krånglig att använda – det tyckte inte jag. Fick ganska snabbt in snitsen vad gäller de viktigaste knapparna – tre knappar vid höger långsida för att välja bland böckerna, den i mitten en slags OK-knapp, och sedan bläddra via de två silverfärgade knapparna. Däremot är jag relativt missnöjd med grafiken. Det känns inte som om jag är på rätt sida om tvåtusentalet med den här! Det borde ju vara tvärtom, så entusiastisk som jag varit inför läsplatta. Tycker menyerna känns taffliga och det blinkande som uppstår varje gång jag gör ett menyval eller bläddrar fram till en ny boksida, är otroligt enerverande.

För mig känns också skärmen något för mörk. Visst, den teknik som läsplattorna använder sig av, går i motsats till datorskärmar och telefoner att använda även i solsken och andra ljusstarka situationer, men jag läser mestadels inomhus, i sängen eller i soffan. För mig blir skärmen på tok för mörk då, det känns inte behagligt för ögonen riktigt. Åtminstone inte i jämförelse med en vanlig bok. Eller ska man jämföra med den vanliga boken hela tiden? Jag vet inte. Jag tror nog inte det.

För mig handlar e-boksläsning om helt andra saker. Interaktivitet framför allt. Möjligheten att kunna slå upp ett ord i wikipedia, få en länk till författarmaterial, eller bara möjligheten att direkt, ja t o m kanske i realtid, medan jag läser boken, kunna diskutera med andra som också läser, via olika läsarfora. Därför är det ett måste för min del, att läsplattan har wifi-uppkoppling. Jag VILL vara connectad mot nätet medan jag läser via läsplatta, annars kan jag lika gärna läsa en vanlig pocket. Det är inte coolheten i att tillgodogöra sig text via läsplatta jag är ute efter, utan möjlighet att utveckla mitt läsande och t o m lära mig mer än vad jag gör när jag läser en vanlig bok. Läsa på ett annat sätt. Det är inte heller säkert att det är just skönlitteratur vi främst kommer läsa via dessa – jag är övertygad om att sådant har betydelse. Vad vi läser, när vi läser, hur vi läser. Olika syften.

Nuut är ett okej första steg, inte tu tal om det. Men jag tror vi ska akta oss för att befästa att det är så här det kommer att vara att läsa böcker i framtiden, det är nog inte ens sant till 10%.

Kan rekommendera thedigitalist.net om man vill ha lite koll på eboksbranschen. Jag följer dem även på Twitter, men de uppdaterar lite dåligt där. Här i Sverige har vi braiga Bokens framtid. Bokmärk!