Grattis Madonna!
Idag fyller Madonna 50 år. Madonna är, eller snarare har varit, en av mina största (och första idoler). Hennes skiva ”True Blue” var t ex den första egna skiva jag köpte själv, för egna pengar. Då var jag 10 år. I skolan skrev jag gärna arbeten om henne, jag tror det var på OÄ:n som vi ibland fick göra egna saker och jag valde alltid Madonna, det gällde att hitta smarta vinklar på det hela bara, så man skulle få igenom det hos fröken Eva.
Det är många år sedan jag var ett sådant hängivet Madonna-fan, men jag tycker fortfarande att hon är en cool dam som går sina egna vägar. Nyligen läste jag en Madonnabio som kommit på svenska tidigare i år, av Lucy O’Brien. Omfattande och välskriven, med bra analyser. En del biografier har en tendens att antingen bli för sliskigt fjäskiga (”Many years from now”) eller för snaskigt skvallriga men den här står sig bra (den är icke-auktoriserad kan jag väl tillägga). Också jag som har läst mycket om Madonna fick en hel del ny info, framförallt om de tidiga New York-åren. Sweet! Helt enkelt.
Boken behandlar Madonnas liv från uppväxten i Detroit ända fram till idag, såtillvida att den omskrivna adoptionen av David Banda är med, däremot beskrivs hennes äktenskap med Guy Ritchie som relativt lyckligt vilket väl kanske har förändrats under de senaste månaderna (A-Rod någon?).
Lite opublicerade bilder, lite smask (det måste en bra bio ha), några fiender och några vänner som får göra djupa analyser av världsstjärnan och en musikinsatt journalist vid pennan. Kort sagt, det mesta som gör en schysst artistbiografi. Jag tyckte det tog lite väl lång tid innan Lucy kom fram till genombrottet om man nu ska hitta nåt att klaga på. Det gjorde att det tog en stund att komma in i den (rätt händelselöst tonårsliv om man växer upp med stränga katolska pappan liksom, även om man är den trotsiga och egensinniga Madonna). Bra analyser också av den tid då jag själv tyckte Madonna var lite väl yr i mössan – boken ”SEX” och perioden runt det.
Jag läste att hennes 50-årsfest skulle ställas in för att hon har stukat foten, hoppas det ryktet bara var illvilligt. Nog borde ju den gamla dansösen få ta sig en svängom när hon nu bara har fem år kvar innan hon kan börja lyfta stash från pensionsfonderna. Lika bra att dansa medan man har kraft i bena.
Loading ...
RSS Bokhora.se
Jorå, en helt klart intressant biografi, även om O’Brien ibland övertolkade texter/videos/filmscener lite väl mycket, kan jag tycka.
Jag gillar inte heller att hennes inledande mening lyder: ”Jag blev Madonna-fan 1985.” För det sätter liksom den okritiska tonen igenom hela boken – hon tar alltid Madonnas parti, även när man som läsare upplever att Madonna faktiskt uppför sig som en ouppfostrad minipåve med storhetsvansinne.
Dock fick boken mig att köpa biljetter till hennes konsert i Madison Square Garden i höst, så nog är både boken och dess huvudperson fängslande och fascinerande, alltid!
… och ni missar väl inte att Kanal 5 kör Madonnatema idag, med flera filmer, dokumentärer och konserter? Bra initiativ tycker jag, vars första egenköpta skiva var Like a Prayer. :D
Kerstin – så tänkte inte alls jag det, jag tyckte nog hon kunde hålla distansen ganska väl boken igenom. Som sagt, jag har läst en del fjäskbios och den här tycker jag inte hamnar i det facket.
Helena: Och i varje affär jag besökte under dagens shoppingrunda var det Madonnamusik på högsta volym. Det är ju ganska fantastiskt!