Tage Erlanders dagböcker!
Åååh, peppen och lyckan när jag igår kom på nästa ultimata bokprojekt: Tage Erlanders dagböcker! Det är så perfekt att det nästan inte går att beskriva.
Jag halvlåg i en solstol hemma hos Daniels pappa i Mom, min käre man hade hämtat en liten mellanöl till mig, solen sken lite halvljummet och jag sysselsatte mig med del ett av Kjell Östbergs Palmebiografi ”I takt med tiden” (1927-1969) där det allt oftare började hänvisas och citeras till och ur Erlanders dagböcker. Och då insåg jag att det är självklart att de skall införskaffas och läsas och sedan skänkas till den lille plutten, som faktiskt, ja faktiskt, är döpt efter just Tage Erlander.
Eller åtminstone var det via Erlander vi fick upp ögonen för namnet. Det har jag faktiskt skrivit om här på bokhora den 11 november förra året. För självklart var litteraturen och det skrivande ordet inblandat på något vis.
Det blir nästan som Stora Johs Knausgårdsprojekt det här, fast jag misstänker lite färre påhejare borta på min kant…
Och nu vaknade just den lille Tage, snurr snurr och så börjar krypförsöken. Gotta go!
Loading ...
RSS Bokhora.se
Var inte för säker! Jag inleder härmed påhejandet å det ymnigaste. Ser fram emot rapport.
Hur stort är det meningen att det bokprojektet skall bli? Om det skall fortsätta med en bok per år som statsminister så är det ju minst 10 böcker till (även om Gidlunds förlag av någon anledning anser att han bara var statsminister till 1967).
Det står ju på hemsidan, på samma ställe som du hittade korrfelet på årtalet – en volym per år mellan 1945-1969. Så det är inte minst 10 böcker till, utan 10 böcker exakt, du som gillar att vara korrekt. I år släpps 1960.
Nu har jag av oklara skäl gjort paus, men läst de fyra-fem första volymerna av Erlanders dagböcker och de är jätteintressanta. Han är så härligt arg! Och så är jag dagboksnörd också… och gillar att läsa om politik och stategier, tänk C P Snow.
Ja, very excite! Det jag hittar i Palmebiografin verkar otroligt lovande. Ska börja köpa dem nu. Det kommer att bli som att titta på TV på nittiotalet, hurra!
Apropå politikers dagböcker så kan jag varmt rekommendera den brittiske konservative politikern Alan Clark´s ”Diaries”. En utomordentligt obehaglig person, men oerhört intressant och inte minst underhållande skrivet – mycket ”witty”. Engelsk överklassmiljö från insidan. Gavs ut i tre band som åtminstone jag sträckläste och hade mycket svårt att lägga ifrån mig.
Låter spännande! Misstänker att de bara finns på engelska eller? Spelar iofs inte så stor roll, men det går ju alltid litet snabbare på svenska och tid har jag inte lika mycket these days.