Efterlysning: konsumtion
Nu är jag brun som en pepparkaka igen. Hela dagen spenderad på solig Fredhällsklippa. Med böcker och en Ramlösa med kaktussmak. Jag angstar alltid över att hamna någonstans utan att ha litteratur att läsa, hängslen och livrem (10 dagar i Portugal = 15 böcker i väskan t ex), så jag hade med mig flera böcker (vet ju att jag läser toksnabbt).
Och två hann jag med men bara en ska jag blogga om just nu och det är den på bokhora redan flitigt bloggade De skamlösa. Åå egentligen vill jag nästan inte blogga för att jag är lite besviken på Sisela. En av mina svenska favoritböcker genom åren har kommit från hennes penna och nu känner jag inte igen mig. Tycker porrhistorien inte finner sig tillrätta i övriga boken alls, tycker det borde varit två böcker istället för båda historierna kan vara intressanta att berätta om de får utrymme och uppmärksamhet men nu blir det ju ingenting av någonting. Jag älskar vanligtvis Siselas självupptagna romanfigurer och här inget undantag men NEJ, pladdrigt och rörigt och det är ju bara två journalisttjejer som är precis lika pantade i huvudet som vi andra (dvs fullt normalt egofixerade) med den skillnaden att sådana där högtravande ord använder jag aldrig när jag låter mina tankar löpa fritt inne i huvudet. Ej heller kallar jag mina väninnor för jäntor när jag pratar om eller tänker på dem. Och jag är 31 vilket torde vara ungefär samma ålder som åtminstone Nattis.
Nej, det handlar boken inte alls om. Ingenstans. Inte mer än att en väska (obrandad) figurerar lite perifert på de inledande sidorna, att någon enstaka uteservering besöks där de f ö bara dricker öl och det där med bröllop känns inte heller som något centralt i boken. Det är bara spretigt babbel hit och dit istället. gamla fastrar, exflickvänner, weirdo pojkvänner, svenska killar som gillar att surfa porr och åka till Pattaya, konstiga redaktionsmöten och någon enstaka ”vit kavaj som ser dyr ut”.
Jag är ledsen och besviken och tänker what’s the fuzz, jag får mig inte en enda tankeställare av den sort som min mor tycker att jag innerligt behöver; lite mer Nina Björk i mitt liv, kanske lite mindre Susanne Ljung.
