”Spökskeppet Vallona” – Lena Ollmark och Mats Wänblad
När vuxna läsare säger ”den här boken är riktigt kuslig” om en barnbok brukar jag tänka ”who are you kiddin’ – jag är vuxen, jag har läst typ Stephen King”. Inte blir man väl, som vuxen, skrämd av en bok för 9-12-åringar? Eller…
Samma förhandsinformation fick jag till ”Spökskeppet Vallona”. Boken handlar om Karl, som ska tillbringa ett par dagar eller veckor – tiden är oviktig – hos morfar i det lilla kustsamhället, medan mamma, miljökämpen, ska ut på en forskningsbåt. Karl märker redan från början att samhället är helt annorlunda på hösten, än på somrarna. Inte nog med all denna dimma, som man kan gå vilse och till och med drunkna i, är inte invånarna i det lilla samhället extra skumma på hösten?
Jisses, vilken otäck bok: stämningen är obehaglig från första stund och spökhistorierna som varvas med bokens vanliga kapitel får mig att inte kunna somna när jag är ensam hemma. Jag måste helt enkelt läsa ut boken för att se hur allting ska lösa sig. Den här boken är antagligen perfekt som högläsning en mulen höstkväll. Men glöm då inte att låta lampan vara tänd efteråt…
Loading ...
RSS Bokhora.se
Shit, vill du bli skrämd så ska du läsa ”Väktarens lärlig” av Joseph Delaney!! En bok för 9-12 åringar som inte ser så farlig ut, men jag säger bara AAAAAAAAAHHHHHH!!!!!! ;-)
Jag hade dåligt samvete i flera veckor efter att jag hade bokpratat om den i mellanstadiet, men ungarna fullkomligt ÄLSKAR den! Fast otäckt är det, det står till och med en varning på bakisdan om att man måste läsa den med lampan tänd…. (Jag har läst Vallona med, men inget klår Väktarens lärling, det säger jag bara…!)
Å vad jag blir ännu mer nyfiken på Vallonaboken som jag spanat in sedan tidigare… Hoppas den kommer till bibblan snart!
Men jag blev besviken på Delaneys lärlingbok, fy vilken förlegad kvinnosyn den förmeldar – DET, om något, är otäckt. Nu längtar jag efter att andra delen skall kunna masa sig till just min arbetsplats så att jag ska kunna läsa den och se om inte detdär misogyna var ett slags ”skämt” eller liknande… (http://flaskposten.blogspirit.com/archive/2007/05/03/besviken-ka.html)
Coraline av Neil Gaiman var ganska kuslig…
Coraline är nästan för läskig. Jag kunde inte sova efter att ha läst den, men bokpratar ändå om den med jämna mellanrum. Varför är skräcken så lockande? Detta pratar vi om på bokcaféerna (för 9-13-åringar, sorry alla vuxna som vill gå!) här ibland. Ska dessutom bevista BTJ-seminarium i ABF-huset om just detta här framöver. Spännande värre…
Coraline drömmer jag fortfarande mardrömmar om. Den är verkligen riktigt, riktigt otäck!
Jag måste ju lätt läsa Coraline i helgen då! Antagligen perfekt eftersom 1) jag kommer sova med hela familjen = bra om jag blir mörkrädd :) 2) mitt nya, sparsammare jag kan kolla om den finns på bibblan.
Heja, Johanna K! Den finns med största säkerhet på bibblan…
Ka – har kommenterat till dig i din blogg under inlägget om Väktarens lärling. Grymt bra blogg förresten..! I’ll be back… ;-)
Såg det, och tack för beröm! PSSST… Vi är tre om Flaskposten, glöm inte finfina Sofia och Johanna!
Johanna, vad ÄR det med det namnet och bokbloggar?
”Johanna” + böcker = uppenbarligen genetiskt!
Johanna K – i helgen ska jag våga mig på Vallona. Jag tänkte förlägga läsandet till dagstid och dagsljus, kanske i offentlig miljö på ett trevligt, väl upplyst fik. Det borde ju funka då? Jag är så rädd nämligen (för vild fantasi) så Stephen King är ingen författare jag skulle ta mig igenom.
Haha, ja Johanna och böcker är som ler och långhalm, skrot och korn och så vidare… :)
Förresten: Vallonaboken har ääääntligen kommit till oss på bibblan nu, så det har blivit dags för även mig att glo och fingra på de läskigaste sidorna!
Äh, jag visste väl att jag borde ha tagit den här med mig från recernsionsträffen i torsdags. Satt faktiskt och tänkte: Är det inte den här bokhororna har skrivit om?, men hade för mig att det var en annan. Tydligen inte.