”American wife” – Curtis Sittenfeld
Det känns som att jag måste upprepa två saker när jag börjar skriva om ”American wife” av Curtis Sittenfeld nu.
1) Den är överhuvudtaget inte alls som ”Prep / I en klass för sig” eller ”Mannen i mina drömmar”.
2) Den är ändå vääääldigt bra.
”American wife” följer Laura Bushs liv ganska så biografiskt. Sittenfeld har studerat och researchat henne ingående. Det är en del fiktionalisering som att hon får heta Alice, att de kommer från Wisconsin och inte Texas, att mannen heter Charlie och inte George, att de får en dotter och inte två, men de stora händelserna finns med precis som i verkligheten.
För mig har Curtis Sittenfeld blivit en sån författare jag läser ”osedd”. Jag gillar ställde mig genast i biblokö när jag fick nys om ny bok. Jag visste inte då vad den skulle handla om, men sen när jag hörde det blev jag aningen skeptisk. Hur intressant skulle det bli?
Men Sittenfeld tar den här högst offentliga kvinnan och hennes högst offentliga liv, och lyckas skapa en riktigt bra historia av det. Det blir som ”Blonde” av Joyce Carol Oates. Jag vet att det är Marilyn och i mina fragment, bilder, där är det Marilyn, men ändå är det så mycket mer i JCOs version. Exakt samma med Alice/Laura. För efter det första motståndet, när det inte fanns någon Lee Fiora, så kom jag in ordentligt i boken. Och det är så jäkla bra!
Jag antar att det är lite lättare för mig som svensk att skjuta de verkliga personerna åt sidan och njuta av Alice och Charlie, detta omaka par. De träffas och förlovar sig efter sex veckor. Gifter sig efter ytterligare sex. För att det ska gå så snabbt så var det (iaf på den tiden) antingen oplanerad graviditet, eller blixtar och dunder. I detta fall, blixtar och dunder. Och det är precis det här avsnittet som gör att jag slutar sakna Lee Fiora för gott. När Charlie gör entré med ett sexpack öl i näven, då… Boy oh boy. Det känns! Allt lyfter. Efter det var bara att tuta och köra.
Nu efter utläsning skulle jag kunna räkna upp femton grejer Sittenfeld gör helt otroligt, men jag nöjer mig med att säga att jag nog gillar nästan allt i den. Enkelt, va? Sista delen i Vita huset är märkligt nog den minst intressanta, känns mest ‘knyta ihop säcken’, men… Säcken måste ju knytas ihop. Det övergripande är ändå att jag framförallt blir förtjust av hur bra skrivet och berättat allt och alla är, in i minsta detalj (en av hennes stora styrkor, dessa små detaljer). Hon får mig till och med att nästan känna ”men George W, han kanske inte är så tokig ändå?”. Fattar ni?!! Helt galet. Charlie är defintivit inte så tokig som ”person” iallafall.
Jag kommer att tänka på ”American wife” ett bra tag framöver. Jag kommer att tjata om den (har redan kört en vända på min förläggare och en författargranne). Jag rekommenderar den varmt, men det hoppas jag ni redan förstått. En av årets allra intressantaste läsningar för mig.





Det har varit så ovanligt lite chick-lit på Bokhora den sista tiden att man nästan blir orolig. Får man tipsa om Imaginary Men av Anjali Banerjee?
http://www.curledup.com/imaginmn.htm
Anna GC: Jo, det har varit lite lågsäsong för chick lit här på Bokhora på sistone. Jag började på en chick lit som jag inte klarade av att läsa klart pga kasst innehåll, vilket ledde till att jag fick lite avsmak för hela genren. Mina två stora chick lit-säsonger är sommar och jul, så i mellandagarna lär det dyka upp flera rapporter här! Är t ex lite sugen på Candace Bushnells nya, One Fifth Avenue, Jane Greens nya The Beach House – och Anjali Banerjee ska jag också testa.
O, har Candace släppt en ny! Den ska jag önska mig i julklapp!
Den här står i min bokhylla och väntar på att bli läst (kanske i kombination med säsong 1 av Gossip Girl?).
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0312363893
Jamen jag hade ju en chick-lit-aktig ganska nyss, Jane Fallons ”Got you back”? Den ska förresten komma på svenska i vår, på Forums förlag, såg jag i katalogen.
Det härligaste som skrivits efter Borta med vinden!
[...] så man bara vill pracka på den på alla sina vänner. Det värsta är att jag hade inte en läst American Wife om inte en vän i sin tur tipsat mig om den. Jag älskade Prep, men blev besviken när jag läst [...]
[...] bok skulle du vilja rekommendera folk att läsa i sommar? American Wife, för den ska bli Min Första Bok På [...]
Den är så sjukt sjukt bra. Jag tvingar mig själv att läsa dåliga böcker emellan för jag vill inte att den ska ta slut. Familjen, ångern, ensamheten och kärleken, den blinda, dåraktiga och fina – perfekt beskrivet och berättat.
Mitt favoritpassage är när Alice och Charlie handlar i mataffären och Alice ser en kvinna som handlar till sig själv. Hon beskriver just den där ensamheten i att handla sin youghurt och se de snugglande paren, men utan att det blir patetiskt, tragiskt eller ömkande, bara precis tummen på blåmärket, precis som det är.
Sittenfeld är helt suverän på såna små detaljer som får fram SÅ mycket. Jag ska snart läsa ”Prep” med mina elever för X:e ggn i ordningen, och jag längtar! Måste nog kolla igenom amerikanska frun också framöver, den har jag ju bara läst en gång.
Sittenfeld är verkligen guld! Kan bara instämma i lovsången och det är verkligen detaljerna, denna märkliga känsla för detaljer. Under läsandet deltog jag verkligen i Alice liv. Och att få detta märkliga perspektiv på en person – även om det fiktion blandat med fakta. Perspektivet på privatpersonen som finns där bakom en offentlig person. Underligt hur äkta och övertygande hon kan berätta.
Det är så tomt nu när Presidentens hustru är slut. Jag var tvungen att ha den kvar ett par dagar extra för att riktigt känna att den var färdigläst (för den här gången) innan jag återbördade den till biblioteket. Jag tror jag får ta och läsa om ”Prep”, som en julklapp till mig själv.
Du kan också pröva på Lorrie Moores ”A gate at the stairs” för den gav mig fina Curtis-vibbar.
Den får bli årets jul-bok! Tusen tack för tipset. Den författaren har jag ingen koll på alls. Alltid intressant med nya bekantskaper.