”Sängläge” – Sarah Bilston
Jag börjar tro att jag förlorat förmågan att läsa chicklit i underhållningssyfte. Vad som tidigare betydde avkoppling, några hekto rosa skumbananer att slappna av med mellan de välbalanserade måltiderna, framstår nu bara som – i bästa fall – banalt och irriterande eller – i värsta fall – blodtryckshöjande och direkt hälsovådligt. När det gäller ”Sängläge” fick jag taggarna utåt direkt, och det är nog inte enbart Sarah Bilstons fel. Jag har ju tidigare, mantralikt, ondgjort mig över alla omotiverade kvinnoben på chicklitomslag. Här får vi både kvinnoben och högklackade skor, jackpot för klyschiga men (antar jag) säljmotiverande chicklitmarkörer! Eftersom så många sängbundna gravida kvinnor relaxar i sängen med ett par högklackade skor, menar jag. Suck.
Innehållet då? Jag vill verkligen gilla ”Sängläge” eftersom jag – för en gångs skull i chicklitsammanhang – kan relatera till ämnet, men tyvärr saknas såväl substans som driv och – det viktigaste! – en hjältinna man hejar på. Quinn, Q kallad av vänner och familj, är gravid i tjugosjunde veckan då hon blir ordinerad strikt sängläge under återstoden av graviditeten. Låter som en dröm för alla läsande slackers runtom i världen (i alla fall för den här), men för en arbetsnarkoman i New York blir det tydligen desto svårare. (Vid flera tillfällen i boken, när Q klagar över hur jobbigt och hemskt det är att tvingas ligga stilla och äta och vila hela dagarna tänker jag ”Jamen, läs en bok då!” Hon har ju faktiskt hela bokhyllan full med Jane Austen och Margaret Atwood och refererar vid flera tillfällen till olika anglosaxiska författare – en av romanens få styrkor.) I sitt fängelse av kuddar, eftermiddagsteve och chocolate chip cookies börjar Q fundera över den sköra relationen till sin familj i England och om hon felprioriterat sitt liv.
Tyvärr funderar hon inte tillräckligt mycket över min största invändning mot ”Sängläge”: den hopplöst träige maken Tom, som inte vid ett enda tillfälle under berättelsens gång framstår som det minsta sympatisk. Vad ÄR dealen med alla rika, karriärsinriktade Kendockor till män i amerikanska chicklitromaner? Ska det föreställa sig något slags ideal? Uppenbarligen, eftersom virrhönig hjältinna efter hjältinna gifter sig med dem. Zzzzzz, säger jag bara, till Shopaholic-Rebeccas Luke, Babbeldrottningens marginellt sexigare dito, men framför allt till Qs Tom, en karriärsfixerad träbock som verkar skita fullständigt i sin gravida fru och det gemensamma barn hon snart ska föda. Jag hade önskat mer problematiserande kring papparollen och hans beteende, men vad hade jag väntat mig? En amerikansk ”Bitterfittan”? Knappast, va? Hur som helst förvandlas läsningen snart till ett enda stort irritationsmoment med ytterst få ljuspunkter. Slutsats: jag borde börja tänka på blodtrycket och slappna av med lite gammalt hederligt blod och slem istället.
Loading ...
RSS Bokhora.se
Tjenare tjejer
Jag måste bara få tacka er. Tack vare er, har jag nu börjat att läsa böcker. Jag har gjort det förut men har haft ett uppehåll ett tag. Så tack för alla bokförslag som ni ger.
Jag har även en liten fråga. Tycker ni att man ”fuskar” när man använder sig av ljudböcker?
Tacksam för svar
Smoggen
Anneli: Tack så mycket för beröm, vi blir jätteglada! Jag tycker absolut inte att man fuskar när man lyssnar på ljudböcker, det är ju bara ett annat sätt att tillgodogöra sig litteratur. Däremot är nog inte jag den bästa ljudbokshoran – en liten förklaring varför kommer faktiskt imorgon eftermiddag. :)
Gott nytt bokår!
Varför inte läsa BANGs dagböcker? liiite gravidkoppling till o med..
Bland det finaste jag läst om moderskärlek är Babyn av Marie Darrrieussecq! (Med reservation för felstavning. Hemskt lurigt namn, det där.) Falkenlands Om honom har du väl redan, antar jag?
Inte mycket till humor, förstås. Men så är jag inte mycket för humor heller. :-)
Jag tyckte väl det varit antydningar och nu kom pekaren på mammalistan. Tvillingar! Grattis!
Grattis Helena :)
Det finns en faktabok som är skriven av en barnmorska och som tydligen är riktigt, riktigt bra. Jag köpte den på Pocketshop till en vän, men god damn om jag kommer ihåg titeln. Om du inte redan vet vilken det är och är intresserad kan jag återkomma?
Marie Darrrieussecq (lättstavat namn det där…) skriver jag upp på bevakningslistan. Tack, Bovary! Och ja, Om honom är underbar förstås. Liten parantes om Falkenland: hon är faktiskt sjukt rolig IRL, det litterära gravallvaret till trots! :)
Ellinor, låter som att du menar Gudrun Abascals ”Att föda”?
Det är en bra faktabok, men där finns även personliga berättelser om hur det är att föda barn, nästan lite skönlitterärt, och det jag minns bäst av boken.
”Att föda” har jag läst. Fastnade också mest för de personliga berättelserna, även om den är väldigt solid och faktaspäckad.
Läs Vinterbarn av Dea Trier Mörch. Varm och underbar 70-talsroman.
Innan du föder av Anna Wilsby, faktabok.
Baby blues och En ska bort av Pia Hintze.
En bok som ger många skratt och verkligen kan rekommenderas är Handbok för gravida. Allt din doktor inte berättar. En annan bra är Jane Greens Babysug (Babyville), en chick-litt om tre kvinnor , Julia som är besatt av att bli gravid, Maeve som blir oplanerat gravid och Samantha som tröttat på livet som nybliven mamma. Kan rekommenaderas!
Carin E: Just det, Jane Green har ju skrivit en gravidchicklit! Faktum är att jag läste Babyville när den kom ut och har den stående i bokhyllan, men eftersom barn inte fanns på kartan för mig då tog jag nog inte riktigt till mig innehållet så som jag lär göra nu. Tack för påminnelsen, och tack, alla, för bra tips! Jag antecknar febrilt.
När det gäller gravidisar i sängläge har ni väl inte missat finnjonna? Hon borde skriva bok!
http://finnjonna.blogspot.com/