”Till sista andetaget” – Anne Swärd
Kan vi prata lite igen om de här författarna som är jättebra och som man är övertygad om att massa människor skulle gilla om de bara hittade dem? Och hur tråkigt det känns när folk inte gör det; hittar dem. För att andra (mycket sämre, trivialare, tråkigare, slappare) är i vägen där inne i bokhandeln eller i tidningen. Suck.
Men i fallet Anne Swärd så kan vi nu se att med den här tredje boken så har det blivit flera intervjuer, teve och finfina recensioner, ja, en riktigt bra täckning, och vad roligt det känns då! Och jag hoppas det leder till massa upptäckter. Slå er förbi deckarhögarna och kampanjerna, gott folk. Det är värt det!
Jag läste ”Polarsommar” av henne för nästan ett år sen. Den handlar om den speciella Kaj och hennes storebror Kristian som ska passa henne ett par veckor. Det är en bok och ett par figurer som har stannat hos mig sen dess, och jag vet att det blir samma med hennes nya ”Till sista andetaget”. Här är det Lo och Lukas som träffas första gången när Lo är sju och Lukas femton. Ja, han är för gammal och det finns ju inte ens egentligen att de ska leka tillsammans för Lukas är över åldern att leka med småungar. Men. Från den stunden är de tillsammans. Inte på det sättet som Los föräldrar är rädda för, men på ett annat ännu mer desperat och allvarligt de aldrig kunnat föreställa sig. Precis som filmen med Belmondo och ursnygga Jean Seberg, som titeln på boken är lånad ifrån. När Lo är vuxen och på helt andra ställen i världen, New York, Budapest, och när hon träffar helt andra män så är det ändå Lukas som finns där.
Historien om de två är skitbra, och sättet den framförs på är ännu bättre. Perfekta bilder, perfekta personer. Det här är en sån bok för mig som jag först läser en gång snabbt för att jag måste få reda på hur det går och sen läser jag den igen (och säkert igen) för att få njuta sakta av allt det andra. Och jag läser ju egentligen inte ens om böcker. Men den här… Här har vi Undantaget som bekräftar Regeln. En av 2010s garanterat bästa svenska romaner, och tänk vad fint det vore om en sån för en gångs skull kunde ligga på försäljningstopp 10 sen när detta år ska sammanfattas i december?





Kunde inte hålla med mer – en intensiv och oförglömlig roman!
Ja en som man vill läsa tills sista andetaget helt enkelt. Jättebra!
Tusen tack för tipset! När jag började läsa inlägget kände jag i magen att ”Vänta nu! Anna Swärd? Jag känner ju igen det namnet!” Men inte mer än så. Och så ser jag namnen ”Polarsommar” och ”Kaj” – och förstår preciiiis vad du menar! Men jag har missat ”Kvicksand” som är hennes förra – men inte länge till!
Jag har också kvar den, och SKA verkligen läsa. Men det är också en liten njutning i att ha kvar dessa böcker som man misstänker att man kommer att gilla… Kan vara bra att spara på dem ju.
Kvicksand är mycket bra! En av de topp 10 jag läst förra året. Varmt rekommenderas (om du tycker om dystopiska-sci-fi-aktiga- ”Vägen”-stämningar).
Det är nog en hel del som upptäckt den nu. Skulle ställa mig i kö på biblioteket och det var inte mindre än 27 st före mig på denna bok. Ska bli intressant att läsa den.
Åh, kul med biblokön! Och om någon undrar, så nej, jag har inte tagit jobb som pr-agent för Anne Swärd, men jag gillar ju böckerna så mycket…