Fullt på hallmattan
Jag är inte den som inte kan erkänna att jag hade fel. På nya numret av Sonic ståtar inte alls det Annika Norlin och Andreas
Kleerup, utan bland andra Veronica Maggio och Titiyo. Jag brukar gilla Sonics årliga rundabordssamtal med årsaktuella artister, även om det som sagt inte brukar vara artister som jag har någon särskild relation till och även om Titiyo väl kom in väldigt sent på året, så jag ser inte riktigt hennes roll där.
Jag gillar sammanfattningar och tycker att det är intressant att se vilka skivor som redaktionen har valt som årsbästa, även om själv är jättedålig på att sammanfatta hela år och paradoxalt nog inte riktigt ser poängen med att göra det (men man måste ju jämföra smak – och konstatera att den inte överensstämmer med ens egen…).
På Sonically Speaking-skivan är första spåret bäst, en del spår är så medelmåttiga så att jag sliter ut ”skip”-knappen på skivspelaren, så min rekommendation är att ni sätter Amadaou och Mariam på repeat när ni lägger er i soffan och läser ert Sonic-exemplar.
Och det är ju värsta (bästa) decembernummersperioden. Förra fredagen kom Filter och idag kommer, förutom Sonic, även Språktidningen (där jag faktiskt är med på ett hörn). Jag har tidiga fredagar i år och tillbringar den här i min soffa med glögg och välskrivna artiklar. Förmodligen kommer jag att få dela med mig av Sonic, när sambon kommer hem och ser att där står om Plura.
Loading ...
RSS Bokhora.se
Det här inlägget är verkligen pinsamt dåligt. Jag har nu följt Bokhora ett tag, men det här är droppen, bägaren och allt rinner över. Johanna K, seriöst, vad tänkte du när du satte fingrar till tangetbord och knackade fram den här sörjan? Låt oss gå igenom din idioti punkt för punkt.
”Jag är inte den som inte kan erkänna att jag hade fel. På nya numret av Sonic ståtar inte alls det Annika Norlin och Andreas Kleerup, utan bland andra Veronica Maggio och Tityo.”
Greit, som norrmännen kanske säger. ”[D]et Annika”? (Och senare ”brukar gillar”, men det är OK, jag är säker på att min svenska inte är korrekt alla gånger i det här svaret heller.) Petitesser, men ändå. Så jag antar att det här betyder att Sonics lampa är tänd? Nej, tydligen inte. Låt oss fortsätta.
”Jag brukar gillar Sonics årliga rundabordssamtal med årsaktuella artister, även om det som sagt inte brukar vara artister som jag har någon särskild relation till”
Fantastiskt. Gillade du det här rundabordssamtalet eller inte?
”även om Tityo väl kom in väldigt sent på året, så jag ser inte riktigt hennes roll där”
”Även”? Har artister mer relevans ju tidigare på året de dyker upp? Smaken är förstås som baken och om du inte gillar Titiyo är det förstås helt OK, men hur kan du inte se hennes roll i rundabordssamtalet? Om du slår upp nya numret av Sonic på sidan 65 ser du att Titiyo hamnade på elfte plats på Sonics omröstning rörande 2008 års bästa album. Kan du fortfarande inte se hennes roll i ett rundabordssamtal i Sonic? Eller, låt mig ta det här exemplet in i bokvärden. I en antologi publiceras en novell skriven av en författare du inte gillar. Förstår du inte den författarens plats i antologin heller? Kan det vara så att förlaget som publicerade antologin gillade novellen? Ja, det kan det, för att svara på min egen retoriska fråga. Du må tycka att Titiyo inte är relevant och du må tycka att hon är kass, men du kan inte ifrågasätta hennes medverkan i Sonic #44 utifrån din egen smak. Deal with it.
”även om själv är jättedålig på att sammanfatta hela år och paradoxalt nog inte riktigt ser poängen med att göra det ”
Fuck’s sake, är du recensent eller inte? Att sammanfatta år i listor är kanske inte det optimala sättet att strukturera vad som hänt, men att sammanfatta vad som hänt är ändå ett kriterium för att förklara kontexter och historia. Du sammanfattar säkerligen dagligen rörelser, ideologier, etc. Vari ligger skillnaden? Bara för att något är aktuellt är det inte mindre relevant. Så att inte se poängen med att sammanfatta år är pinsamt och underminerar din position som tyckare.
”(men man måste ju jämföra smak – och konstatera att den inte överensstämmer med ens egen…)”
Fantastiskt, åter igen. Det finns en maxim inom tycka-till-världen som går ut på ”rätt X till rätt person”. Uppenbarligen är inte Sonic för dig. Så varför tycker du till om den tidningen?
”min rekommendation är att ni sätter Amadaou och Mariam på repeat när ni lägger er i soffan och läser ert Sonic-exemplar.”
Se ovan.
Jag är inte en del av Sonic, men jag gillar den tidningen och det stör mig att den avfärdas så här. Säg, hypotetiskt, att någon skulle ta sig an Bokhora utifrån samma premisser? ”Ja, Bokhora är väldigt ointressant, men de skriver ju inte om böckerna jag gillar.” Inte så kul, eller hur? Gnugga geniknölarna innan publicering.
Hej Fredrik!
Oj, vilken sågning! Av din ton att döma verkar du mer intresserad av att sätta mig på plats, än att verkligen få svar på alla dina frågor, men jag svarar på ett par av dem i alla fall.
Nej, jag gillar inte årsbästalistor eftersom jag inte nödvändigtvis kopplar samman litteratur eller musik med kalenderår. Varför ska jag jämföra Mannheimers ”Reglerna” och Murakamis ”Sputnikälskling” för att de gavs ut samma år? Det är två skilda böcker av författare från olika världsdelar, av olika kön och i olika åldrar: varför måste jag ställa dem mot varandra av den enkla anledningen att de båda gavs ut 2008? Jag vill inte jämföra Erykah Badu med Vampire Weekend. Jag tycker att det är som att jämföra äpplen med päron. Du kommer inte att se mig skriva en årsbästalista i slutet av december 2008, för jag har som sagt inte lust att jämföra Mannheimer med Murakami.
Och Amadaou & Mariam: har du hunnit lyssna på Sonically Speaking #44 än? Jag tycker att det spåret är grymt, men spår 11, Ciara Featuring T-pain, ger mig rysningar, jag tycker att låten platsar i reklamradio och det är inte den typen av musik som gör att jag har prenumererat på Sonic sedan starten 2000. Å andra sidan gillar jag att Sonic blandar högt och lågt, gammalt och nytt, Titiyo med Fleet Foxes. Läs gärna igenom Bokhora: det här är inte det enda inlägget jag skrivit om Sonic. Du kan dra slutsatsen att jag inte gillar Sonic om du bara läser dagens inlägg, men det är inte sanningen.
Trist att vi inte gillar samma saker, Fredrik, men så kan det vara ibland. Deal with it.
God kväll!
/Johanna
[...] Är tydligen inte ensam om att använda läsa-och-lyssna-samtidigt-metoden! Taggad med:Frida Hyvönen, Twig « dagens randiga dagens Jenny Hellström och [...]
Hehe! Jag gillade inlägget mkt! Fick hem det här numret i förra veckan (som väl alla andra prenumeranter) och började läsa + lyssna igårkväll och tänkte fortsätta ikväll. Så kändes helaktuellt + rätt för mig :-)