Sjuksängsläsning
Igår kom jag hem och kände mig lite klen. Det blev en hel del hostande och en massa frossa och idag bestämde jag mig för att ligga nerkrupen i sängen och se till så att jag blir frisk fort. Eftersom mitt jobb består av mycket mailande och skrivande, så kan jag sköta det mesta nerbäddad under två täcken.
Men jag känner mig trött och matt. Har varit ömsom vaken, ömsom sovandes i tre timmar nu. Det blir några sidors läsning i ”Astas bok” och så en liten lutare, några sidors läsning igen och så en liten lutare.
Jag misstänker att dagen kommer fortsätta på det här viset. Det är synd, för jag är verkligen förtjust i ”Astas bok”. Det var min första Barbara Vine som jag läste för över 10 år sedan och har längtat efter att få läsa om sedan dess. Jag vill plöja sidorna, den komplicerade storyn. Inte komma på mig själv med att läsa blundandes – jag bläddrar t o m, fast jag inte haft ögonen öppna på flera sidor. Det blir lite krångligt och osammanhängande.

Min current sjuksängsläsning (inför en bokcirkelträff jag sjuk som jag är tvingades avstå ifrån) består av Vi de drunknade. Inte perfekt läsningen när man är slö, den tar ju aldrig slut. Över 700 täta sidor och ett oändligt hav. Lätt att få för sig att man aldrig når fram till en frisk strand.
Krya på dig! Snabbt.
Själv har jag aldrig läst Vine, men hört så mycket bra på slutet så jag inser att det nog är dags..