Myggor och Tigrar – tre år senare
Jag har förresten, nyfiken efter en intervju jag läst apropå vårens nya bok av Maja Lundgren, börjat läsa ”Myggor och tigrar”, såhär tre år senare. Det känns faktiskt väldigt skönt att läsa boken en lång tid efter all uppståndelse, så att man får bilda sig en uppfattning själv. Johanna Ö skriver ju dessutom i recensionen som jag länkar till (igen här) att den påminner om ”Den högsta kasten” som jag gillade för många år sedan. Det gör mig än mer nyfiken.
Jag återkommer när det börjar kastas anklagelser. Hittills befinner Maja och jag oss nämligen i Italien (i boken alltså).
Loading ...
RSS Bokhora.se
jag håller på att skriva en essä om den boken. vilket är svårt, då jag inte alls klarade att ta mig igenom boken utan måste bläddra igenom den lite snabbt. usch.
Har precis börjat läsa boken så det ska bli intressant när du också läst en bit. Jag har hört en del om boken (mest dåliga saker tyvärr). Jämförelsen med Carina Rydberg fick mig dock att vilja läsa den, innan har jag inte varit så intresserad.
Intressant artikel om författaren i månadens nummer av FILTER…
MVH Petra K
Jag minns att jag tyckte mycket om den! Kanske borde läsa om den?
Myggor och tigrar är en av de få böcker jag helt ärligt kan ge omdömet briljant. Den är något av det bästa jag har läst.
Kul att höra att det är fler än jag som vill läsa böcker när hypen lagt sig! Det är så lätt att man rycks med i alla omdömen som flyger från alla håll. Jag ser fram emot att läsa Myggor och tigrar någon gång, men innan det kommer det nog att bli Pompeji som redan ligger i min ”att läsa”-hög.