De 50 bästa deckarförfattarna?
The Times listar de 50 bästa deckarförfattarna med Patricia Highsmith, Georges Simenon, Agatha Christie, Raymond Chandler och Elmore Leonard i topp. Anmärkningsvärt är att två – eller tre, lite beroende på hur man räknar – svenska författarskap tagit sig in på listan. Sjöwall & Wahlöö ligger på plats 15 med motiveringen ”The mother and father of Nordic crime”… well, det beror lite på om man med ”Nordic crime” menar den samhällskritiska polisroman som kommit att bli normen för nutida svenska deckare. Pusseldeckaren kom ju långt före; i så fall skulle snarare Maria Lang och Stieg Trenter betraktas som den svenska deckarens mamma och pappa. Den andra svenska listplaceringen, Henning Mankell, hittar vi på plats 49.
Några invändningar mot The Times’ sammanställning:
1. Ruth Rendell på 18e plats? Please, hon förtjänar en topp 5-placering.
2. Elmore Leonard före Conan Doyle? Hur tänkte de där?
3. Märkligt låga placeringar för Wilkie Collins och Edgar Allan Poe, som brukar anses ha uppfunnit deckargenren.
4. Var är Denise Mina? Laurie R. King? Elizabeth George? Michael Connelly?
I övrigt en intressant och hyfsat representativ lista, tycker jag, även om jag personligen aldrig förstått Henning Mankells storhet. Intressant val att sätta Patricia Highsmith på första plats. Jag har läst väldigt lite av henne men börjar förstå mer och mer att jag missat något. Planerar att fylla kunskapsluckan snarast.
Vad säger ni? Saknar ni någon? Någon kandidat som får er att se rött och undra hur i helvete Times-gänget tänkt?
Loading ...
RSS Bokhora.se
låter intressant och ska genast ta mig en titt men jag blir direkt upprörd då jag ser att du konstaterar att Elizabeth George saknas, skandalöst!
hurra för att Karin Fossum är med!
Stieg Larsson någon?
Magix: Jag blev också glad! Och överraskad, för jag visste inte att hon var så pass läst i Storbritannien.
Emma: ”Män som hatar kvinnor” har precis kommit i engelsk översättning (”The Girl with the Dragon Tattoo”), så det är nog lite tidigt. Men från vad jag hört har den sålt väldigt bra. Så här lyder (en i och för sig rätt redigerad) blurb från just The Times: ”The ballyhoo is fully justified…At over 500 pages this hardly sagged…The novel scores on every front – character, story, atmosphere.”
Andrew Vachss är inte med,borde vara topp 20.Hans figur Burke är ju magnifik i sin empatiska hårdhet
O, du kommer att älska Highsmith. Sätt igång med Ripley-böckerna pronto! Håller med om att det var mycket konstigt att Denise Mina inte var med (att välja Mankell framför Mina – ehhh, what?!).
Roligt att de hade med gamle John Dickson Carr! Kan varmt rekommendera ”Djävulen i sammet” från 1951 (”The Devil in Velvet”) och ”Svart Sabbat” från 1937 (konstig översättning av ”The Burning Court”) för de som inte har läst honom. Överraskande coola kvinnliga karaktärer, ffa i ”Djävulen i sammet”.
Ja, jag saknar Michael Connelly också. Mycket! Är lite stött faktiskt, ska aldrig läsa the Times igen… Eller ska aldrig börja, whatever…
Dick Francis?Dear god,byt ut honom mot Peter Robinson.tack!
Helt rätt att Patricia Highsmith toppar listan.
Jag saknar Margaret Yorke mer än Elisabeth George som
jag tycker är ganska tjatig.
Highsmiths Ripley är genial. Däremot skulle jag knappast sätta Christie så högt. Och Minette Walters är grymt överskattat och ganska trist och repetativ i sina karaktärsteckningar. Denise Mina som sagt. Och kanske en meta-humorist som Jasper FForde kunde platsa, eller är det oortodoxt?
Var det inte lite väl konventionellt? Den listans största förtjänster borde, förutom att sätta Highsmith som etta, vara att få fler att läsa.
Det måste vara därför de moderna dominerar så stort, förutom Christie då, som väl i en tidning som The Times måste ligga i toppskiktet åtminstone en generation till.
Annars är jag gladast för att de inte glömde Walter Mosley.
Jag saknar en av mina absoluta favotitdeckarförfattare på listan! Jag menar, vad hände med Da vinci-kodens författare Dan Brown?!
http://www.bokbloggen.webblogg.se
Jag håller med. Listan kändes lite självklar och tråkig, även om det är kul med Highsmith i topp. Å andra sidan är jag glad att så många pusseldeckare fortfarande får plats bland alla polis- och psykologiska skildringar: John Dickson Carr, Edmund Crispin och Dorothy Sayers. Christie förtjänar också sin plats. Hon är som en bra sitcom, det tar rätt många böcker innan man inser hur fantastisk hon faktiskt är.
I övrigt vore det kul om svenska författare läste lite mindre Lehane, Rendell och S&W, och istället, tja, tittade lite bakåt då kanske?
Emelie: Dan Brown förtjänar verkligen inte att vara med på en topp 50-lista över bästa deckarförfattare – kanske på en över bästsäljade författare, men inte bästa.
Nu blev jag extremt sugen på att läsa John Dickinson Carr! I valet mellan pusseldeckare och polisskildringar väljer jag alltid det första alternativet. Och ”king of the locked room mystery” låter ju fantastiskt! Fast Mrs B, jag skulle nog inte kategorisera Rendell med Sjöwall & Wahlöö och Lehane. Hon är i en klass för sig själv med sina djuplodande psykologiska porträtt och Londonskildringar. Allra bäst är hon dock under pseudonymen Barbara Vine.
Kul med Nick Cave-favoriten James Lee Burke på tiondeplatsen!
James Lee Burke så klart! Sjukt att Burke inte har ett svensk förlag för tillfället….Harlan Coben e fantastisk o kommer bara att bli större o större.
Men var har vi Michael Connelly o var e Peter Robinson?????
Peter Robinson!
Jag blir näst intill svettig när jag ser att hans nya är på gång… Jag skall dock genast prova Highsmith!!!
Gillar Mina, men dyrkade Mankell på ”sin” tid. Det var han som fick mig fast i deckarträsket (eller leran i hans fall). Iochförsig har jag rötter i Skåne…men jag gillar karaktärerna. Kurt lyckas vara avskyvärd och sympatisk på samma gång.
Förstår inte hur de kunde sätta både Dennis Lehane och Ian Rankin framför James Ellroy.
En sådan här lista blir såklart, som alla andra listor, mycket subjektiv, men jag tycker inte att Christie ska ha plats före Rendell (och P D James), visst är hon bra, men rätt tjatig… vilket pusseldeckare har en tendens att bli.
Och Rendell borde verkligen ligga i topp fem-skiktet. Hon skriver ju också så varierat! Till skillnad från PD James, som är sig lik från bok till bok.
Och please! McCall Smith??? Kan man kalla hans böcker för deckare verkligen?
Kul att Sjöwall/Wahlöö fanns med, de är personliga favoriter för min del.
Helena: nej, jag menar inte att S&W Lehane och Rendell skulle vara på något sätt dåliga eller ens lika varandra. Jag gillar alla tre (fyra), på sitt sätt. Men jag tycker att många sv deckare är mest bleka kopior av någon av dem. Inte alltid, men ofta.
Skulle såklart vilja se Sjöwall/Wahlöö på en bättre placering.
Sedan vill jag rekommendera Dickson Carrs ”Den ihålige mannen”, jäämrans vilken bok.
Men det känns svårt att jämföra författare som Conan Doyle och Minette Walters. Skiljer inte puritanerna på Deckare och Kriminalromaner?
Reginald Hill högre! Hans böcker om Dalziel och Pascoe (ett tjugotal) vinner på att läsas i rätt ordning. Tyvärr är långt ifrån alla översatta. TV-versionen är väldigt blek.
Josephine Tey högre. – Simenon lägre.
Sayers före Christie, som ligger för klart för högt.
Kathy Reichs är i mitt tycke klart bättre än Patricia Comwell.
Saknar Stephen Booth, Denise Mina, Francis Fyfield öch Peter Robinson m fl
Jag gillar James Mc Cain men är tveksam till att ha honom med bland deckarförfattare.
Dick Francis??
Lehane skriver lysande men är oerhört rå i sina skildringar av psykopatiskt (och annat) våld.
Jag skulle vilja ha sett Arnaldur Indridason. ”Kvinna i grönt” är en av mina favorita böcker.
Jag är ingen deckarexpert och många på listan har jag aldrig ens hört talas om. Men att Karin Fossum var med gjorde mig glad, hon skriver bra. Jag saknade Nesser och Indridason, som är några av de ganska få deckarförfattare jag gillar. Tack och lov att inte Stieg Larsson var med…
Stephen Booth borde varit med tycker jag. Och Frances Fyfield: hennes Blind date är en suveränt bra deckare. Samt Julia Wallis Martin: Fågelhägnet är en sådan bok man aldrig glömmer.
Är inte Georges Simenon lite överskattad. Hellre Bo Balderson i så fall.