Sämst i år
Gör som Johanna K och hänger på veckans bokfemma: Årets sämsta böcker.
Jag har läst fantastiskt många bra böcker under året och varit förhållandevis kräsen samt hållit mig undan både BOATS och Coelho, så denna lista hade kunnat bestå av avsevärt mycket sämre böcker. Bland annat så listar jag här inte böcker vilka jag inte ens orkat läsa klart (diverse Rudberg etc.) Något gemensamt för böcker jag verkligen inte gillar är cynism.
En del av min grej med att skriva om böcker här är att väcka läsglädje, inte att avskräcka från läsning, men lite roligt är det ändå att såga. Så här kommer listan:
1. Absolut sämst i år var ”Min stora kärlek” av Sarah Dunn som hade passat bättre som toalettpapper än som pocketbok. (Jag hade säkerligen läst den ändå, med tanke på att jag läser all tryckt text som befinner sig inom räckhåll ifall jag tillbringar tid någonstans utan böcker/dator.) Antagligen en av årets onödigaste översättningar till svenska.
2. På gemensam andra plats ”Vad gör alla superokända människor hela dagarna?” av Fredrik Lindström och ”Mossvikenfruar – Chansen” av Emma Hamberg. Bara dåliga.
3. Sedan tre böcker som skrevs av förhållandevis respekterade författare och vars språk inte irriterar nämnvärt, men vars tematik och (av mig upplevda) syfte irriterar mig så enormt att jag inte kan annat än att beklaga att jag slösade tid med att läsa dem:
”Varulvsvalsen” av Sigge Eklund, vilken jag faktiskt, när jag nu smält den, tycker ännu sämre om än direkt efter.
”De skamlösa” av Sisela Lindblom, som fick oförtjänt mycket publicitet för något den inte alls handlade om och dessutom bara kändes falsk.
och ”En lek med lågan” av Astrid Saalbach. Ytterligare en bok jag faktiskt tycker ännu sämre om nu än direkt efter.




Word! Jag sågade De skamlösa, vilken smörja alltså!!
Nej, årets onödigaste översättning var ”Good grief” som blev ”Brustna hjärtans café” på svenska, skriven av Lolly Winston. Jag hade hoppats på lite skön avkoppling i Marian Keyes anda, men den här boken är provocerande dålig. Jag trodde inte man kunde få sån här smörja utgiven längre; inte bara dålig, utan dessutom den artonde på dussinet.
Sen tycker jag inte att ”Snabba cash” var jättedålig men jag tycker att den är gravt överskattad. Den får en stark tvåa av mig.
[...] under året, men lite kul också. Särskilt om man tycker olika. Så jag hänger på Bokhora-Jessica och [...]
Hej, jag undrar varför du tyckte illa om Fredrik Lindström-boken? du gav ingen förklaring! Jag gillar den rätt mycket, i alla fall de flesta novellerna.
Snabba cash var mycket underhållande men kändes som en dålig teveserie. En spansk variant är Mons Kallentofts ”Pesetas” som bara lämnade en känsla av tomhet och bortkastad tid efter sig. ” De skamlösa” är rent utsagt under all kritik. Varför göra sig besvär med en väskdebatt när boken handlar om nätsex och karaktärerna känns som skyltdockor?
Gubbsjuka bejakad av unga kvinnor! En hyllning till tv 3:s brudprogram!
Jane är förfärad. Finns det nån som läst ”Ensamhetens vin” av Nemirovsky? Titeln är tilltalande men är den värd att läsas? Finns den i pocket?
Varför jag tycker illa om Fredrik Lindström-boken:
Här förklarar jag lite närmare vad jag menar:
http://www.bokhora.se/blog/skonlitteratur/romaner/2007/01/projektet-paborjat/
men till största delen beror det på känslan av cynism som jag tyckte den förmedlade. Jag blev helt enkelt ytterst illa till mods av den.
Jane Avril: ”Ensamhetens vin” är, tror jag, oerhört läsvärd. Den kom precis ut i nyutgåva, så ingen pocket ännu.