Jag har läst flera av de här pappaskildringarna som varit i ropet under våren. Bäst tycker jag om Erik Wijks ”Allt vi här drömma om”. Jättefint och känsligt skildrat om hans pappa Olof. Olof levde isolerad i en stuga i skogen, utan kontakt med sin familj. När Olof dör börjar Erik nysta i hans liv för att försöka begripa sin far. Inte helt lätt.

Tycker det är så bra skrivet! Man känner hur Erik lyser upp när han hittar tecken på att pappan fungerade, att han kunde ha kontakt med andra människor och vara ”vanlig” ibland. Men så känner man också hur ont det måste göra när han hittar anteckningar där pappan försöker intala sig att han inte är far till Erik och hans syster.

Jag tycker det finns mycket respekt i den här pappaskildringen, trots att det är en sådan komplicerad historia. Plus att bakgrunden är spännande i sig med de här rika göteborgsfamiljerna, jag vill veta mer om flera av Eriks släktingar.

Ja, det är helt klart favoriten bland pappaskildringarna, trots att det känns som om andra pappaböcker har fått mycket mer ståhej kring sig. Pallar ni bara med en enda pappa, så välj Olof! Inte bara för att det är så välskrivet, utan också för att det är den mest intressanta historien.

Jag läste Mian Lodalen häromveckan också, för den kom i pocket nyligen. ”Dårens dotter” ni vet. Den är lite mera ”Åsa Linderborgsk” om ni förstår hur jag menar, till skillnad från Eriks bok. Eller så är det såhär – jag får mera klasskampskänsla av Mian på ett sätt som jag inte får av ”Allt vi här drömma om”. Men det är väl som det brukar med det där, att det är mycket mera arbetarklassens sätt, det här med att se till klassperspektiv i berättelsen. Det gör man inte i överklassen som ju Wijksläkten väl får räknas till. Jag tyckte om Mians bok också och henne kan man även lyssna till nu på onsdag:

Välkommen till ett samtal om tattaridentitet, utanförskap och ett barns osvikliga kärlek till sin förälder. Den kritikerrosade Dårens dotter ger oss sorg och skratt och en dos Jönköpinsk folkhemshistoria ur en skitig liten maskrosunges perspektiv. Gratis inträde, billigt fika och signeringspris på boken, som nu äntligen finns på pocket.

Tid: Onsdag 13/5 kl 19.00
Plats: Hallongrottan, Bergsundsgatan 25, T-Hornstull

Sedan tidigare har jag läst Hanna Hellquists pappabok. Nu känns det som om jag bara har Alex Schulman kvar, så har jag gjort mitt den här pappavåren.