Men hallå, Lorrie Moore!
Ni minns Andres Lokkos krönika och biblojakten? Ja, och i veckan så blev ”Who will run the frog hospital?” min pendlarläsning, och jag kan bara säga: mersmak!
Det är en coming of age, kvinnlig nära tonårsvänskap som luckras upp (den ena får massa killar, blir mogen,”växer upp”, den andra not as much, iallafall inte då utan sen) och det är att lämna sin lilla hemstad i jakt på något mer passande, större, bättre, och bli lite förlorad på vägen dit. För att bara nämna några motiv i denna fina pärla.
Ser verkligen fram emot att få läsa mer Lorrie Moore. I det här fallet kan det alltså bli ett exempel på ja, believe the hype! Sött och surt, skarpt och hårt, och så mjukt och fint. Jag gillar!
(Men vad är det med sommarjobb på theme parks? Här är det Adventureland, i en annan pärla jag läste för ett tag sen var det en historisk by. Värsta grejen i Amerikat tydligen. Släng dig i väggen, Hemtjänsten.)




Ska bli roligt att läsa, men mycket annat ligger på tur först :-)
måste bara säga att jag verkligen älskar eran blogg, den är super! :)
Jag har läst halva Främmande Fåglar och måste erkänna att det inte är något för mig. Jag kan bara beskriva det som om novellsamlingen känns som den litterära motsvarigheten till den där jobbiga tjejkompisen som pratar med bäbisröst och våpar sig och som alla killar dyrkar men som man själv tycker är så pinsamt genomskinlig. Det låter jättehårt och grinigt, men den är precis den känslan jag får.