Knausgårds lockande mastodontverk
Just nu har jag hur mycket jobbläsning som helst, och så håller jag på att skriva min egen bok, och så har jag massa bra bibloböcker som ligger på vänt… och mitt i allt det här dimper Karl Ove Knausgårds ”Min kamp, 1″ ner. Det är årets skönlitterära Brage-vinnare i Norge (Brage = August) och nu är den även nominerad till Nordiska Rådets litteraturpris. Det som gör den till ett mastodontverk är att denna roman består av sex delar. I höst har 1-3 publicerats, och resten kommer till våren. I omfång blir det ännu värre än Noréns dagbok – om vi ska tala om tjocka böcker man kämpat sig igenom – för bara del 1 är på 435 sidor.
Mer Norén-likheter är att jag fattat det som att de är självbiografiska. Kampen är Knausgårds eget liv.
Hittills har jag bara tjuvläst typ 20 sidor, men jag är så extremt peppad på det här! Den har förutom Brage-priset fått sanslöst bra kritik, och det är det som får mig att vilja skjuta allt annat åt sidan och nyfiket läsa och läsa. Knausgård är född 1968, som är nyss i självbiografiska sammanhang tycker jag. Hans förra roman kom ut 2004, som är extremt nyss med tanke på hur mycket han producerat nu. Så hur bra kan det vara, egentligen? tänker jag. Eller, jag tror att det är bra, men i sex delar?! Tänk här en som förtjust och förundrat och imponerat skakar på huvudet – that’s me.
För att återknyta till det här med Norén en sista gång, det var ju så himla trevligt att ha den där feta boken liggande på köksbordet, att få ägna sig åt Projektet Läsning. Varje middag = Norén. Bibelbladen. Sushin och kycklingen. Arbetstempot. Klädshoppingen. Gotlandshuset. Inte behöva hålla på och fundera över vad jag skulle läsa den dagen eller imorgon eller i övermorgon, svaret var givet: Norén.
Jag vill uppleva det igen, eller på nytt. Och snart är det jullov. Hej Knausgård!





Jeg leste akkurat ut denne boken – og den var faktisk så bra som kritikken har sagt. Ekstremt ærlig og selvransakende, detaljrik og virkelighetsnær, men samtidig litterær. Jeg gleder meg til å begynne på bok 2!
Romanen er forøvrig i høyeste grad selvbiografisk, det har vært mye rabalder og diskusjoner rundt dette i Norge. Familien blir eksponert og utlevert under egne navn, noe mange ikke liker. I et leserinnlegg i avisen Klassekampen, skrev 14 av hans familiemedlemmer dette: «Det er bekjennelseslitteratur og sakprosa vi taler om. Judaslitteratur. Det er ei bok full av insinuasjoner, usannheter, feilaktige personkarakteristikker og utleveringer, som helt klart bryter med norsk lov på området». (http://www.dagbladet.no/2009/11/06/kultur/bok/litteratur/knausgard/min_kamp/8911593/)
Jag befinner mig pa andra sidan Atlanten och har inte foljt detta alls. Men titeln…? Ar det nagon undermening i att den paminner om Hitlers Mein Kampf?
Alexia, jag är också för lite insatt, om än mkt närmare geografiskt, för att veta om han förklarat det på ngt vis och i såna fall hur, men kan inte tänka mig annat än att han måste ha gjort det?! Den titeln kommer väl knappast till av en slump.
Tittelen er ikke tilfeldig. Etter min mening er tittelen intet mindre enn genial: Den er intertekstuell, den vekker oppmerksomhet, og den sier noe vesentlig om boka/bøkene, som jo handler om Knausgårds liv = Knausgårds hverdagskamp, både som barn, som forfatter og som familiefar. Jeg mener også å ha lest at et av bindene som kommer til våren i noen grad skal handle om Hitlers Mein kampf. Tittelen skjønner man mer av jo mer man leser, blant annet sier Knausgårds bestemor ofte: ”Livet er en gamp, sa kjerringa, hun kunne ikke si k”.
Knausigt mycket att läsa! Tillykke med Judaslitteraturen, låter verkligen rätt intressant, ser fram emot rapport lagom till nyårsdagen sådär.
Eg nærmar meg slutten på første boka, og eg kjenner eg veksler mellom blanda kjensler for prosjektet. Det er ambisiøst og del 1 er godt gjennomført, men vil eg orke å lese 5 bind til av dette? (Eg kjem nok til å gjere det, for eg må jo få med meg resten). Eg var skeptisk då eg begynte å lese, og nå både liker og misliker eg at eg er positivt overraska.
Då eg las om boka første gongen, i sommar, reagerte eg forresten også veldig på tittelen. Men det er ein tittel som blir lagt merke til.
På Adlibris kan man redan köpa 2an
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=8249507053
Norska förstås. Jag hittar ingsa svanska översättningar, alls. Har du svensk eller norsk bok?
En norsk Proust! Men mer lättläst…hur tätt packad kan en text bli om man skriver tio sidor om dagen? Missa inte Knausgårds ljuvliga lustmord på den svenska mentaliteten i band ett OCH band två (mycket av boken utspelar sig i Stockholm och Malmö). Läs också hans förra bok: En tid för allt (funderingar kring änglarnas historiska utveckling blandat med återberättelser av gamla testamentets bästa rövarhistorier som om dessa utspelats i Norge!). Riktig litteratur.
Den är inte utgiven på svenska, och jag tvivlar på att den kommer att översättas, trots Bragepris och nominering till Nordiskarådets litteraturpris. Norska författare måste vara mycket väletablerade för att översättas till svenska.
En riktig författare. Språket, berättelsen, klassisk litteratur. Läs hans bok;En tid för allt.Suverän. Enbart den förtjänar ovan nämnda priser.
Den kommer absolut på svenska, på Norstedts, så fort översättningen är klar.